Skogsindustrin pressas av politiska beslut
Ny rapport från Skogsindustrierna visar att svensk massa-, pappers- och sågverksindustri står inför ökade kostnader på minst 2 miljarder kronor per år från 2026. De ökade kostnaderna beror på beslut inom energi- och transportsektorn.
I Skogsindustriernas nya rapport Till vilket pris? När kortsiktig politik hotar konkurrenskraft och tillväxt sammanfattas flera kostnadsökningar som förväntas påverka branschen under 2026. Rapporten redogör även att en minskning av skogsbruket skulle få stora konsekvenser för samhällsekonomin.
– Svensk skogsindustri har byggt en stark internationell position genom långsiktiga investeringar, inte minst i klimatomställningen. När flera beslut från politiker och myndigheter nu samverkar och driver upp kostnaderna riskerar den konkurrenskraften att urholkas, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, i ett pressmeddelande.
Enligt Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna, behövs ett samlat grepp om hur skatter och avgifter påverkar företagen för att kunna stå emot yttre påtryckningar och samtidigt värna svensk konkurrenskraft. Foto: Skogsindustrierna
Pressade marginaler
I rapporten framhålls också förändringar i EU:s utsläppshandelssystem. Från och med i år utesluts de anläggningar som är mest fossilfria. För svenska massa- och pappersbruk, som redan är 96 procent fossilfria, innebär detta uteblivna intäkter och ökade kostnader på 1,85 miljarder kronor per år.
Även kostnaderna gällande transport har ökat och närmar sig nivåer som inte längre är lönsamma enligt Skogsindustrierna. Sedan 2010 har banavgifterna och tunga transporter stigit med över 600 procent.
För en näring vars marginaler redan är pressade efter flera års lågkonjunktur och ett osäkert världsläge får dessa ökade kostnader stor påverkan.
Mycket på spel
– Yttre omständigheter som exempelvis tullar och världskonjunktur är svåra att påverka, men det finns mycket svenska beslutsfattare kan göra för att förbättra förutsättningarna. Ska vi kunna stå emot yttre påtryckningar och samtidigt värna svensk konkurrenskraft krävs ett samlat grepp om hur skatter och avgifter slår mot företagen, säger Viveka.
I rapporten beskrivs även de samhällsekonomiska kostnaderna om mer skogsmark tas ur produktion. Enligt Skogsindustrierna kan Sveriges hantering av exempelvis naturrestaureringsförordningen påverka sysselsättning, regional utveckling, export och skatteintäkter.
– Tusentals jobb och betydande värden för Sverige står på spel, med effekter som sträcker sig över flera generationer. Beräkningarna visar hur oerhört viktigt det är att beslut om skogen fattas med ett långsiktigt helhetsperspektiv, avslutar Viveka
Om rapporten:
Till vilket pris? När kortsiktig politik hotar konkurrenskraft och tillväxt är en analys från Skogsindustrierna om de ekonomiska konsekvenserna av politiska beslut för svensk skogsindustri fram till 2030.
Rapporten visar ökade kostnader på minst två miljarder kronor per år från 2026 till följd av beslut inom energi och transporter. Den analyserar även effekten av politiska processer som kan leda till ytterligare avsättningar av produktiv skogsmark. Beroende på vilka beslut som tas kan de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige bli allt ifrån begränsade till mycket omfattande, enligt beräkningarna.
Rapporten bygger på offentliga analyser och statistik från myndigheter, kompletterat med branschdata.
Rapporten finns att läsa HÄR
Utdrag ur rapporten:
Det här är svensk skogsindustri – en lägesbild 2026
Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste branscher. Den sysselsätter cirka 140 000 personer och står för 9–12 procent av svensk industris jobb, export, omsättning och förädlingsvärde. Skogsnäringen har också en stor positiv klimateffekt: 2024 uppskattades de samlade klimatnyttorna till 116 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Ambitionen är att öka skogsindustrins klimatnytta med 30 procent från 2020 till 2040. I början av 2026 befinner sig branschen i det svåraste läget på många år. Råvarupriserna har mer än dubblerats sedan före pandemin. Trots de historiskt höga priserna i skogen har avverkningen minskat med 5–10 procent de senaste 3–4 åren, enligt Skogsstyrelsen.
Lågkonjunkturen går in på sitt fjärde år och 2025 går till historieböckerna som året då frihandeln skakades i grunden. Stora skiften i den globala handelspolitiken har skapat en oförutsägbar tillvaro som är särskilt betungande för exportinriktade näringar. Det svåra läget har redan lett till produktionsneddragningar. Cirka 1 500 tjänster varslades om uppsägning 2025. När företagen nu blickar framåt hopar sig fler orosmoln. Politiska beslut och processer som kan leda till ökade kostnader och sämre tillgång på råvara riskerar att förvärra situationen.
Källa: Skogsindustrierna
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@skogsaktuellt.se
