Hägnat eller ohägnat – betestrycket avgör

Under en skogsexkursion på Boo Egendoms marker i Hjortkvarn visades ett försök med två ytor där björk planterats på samma mark och samma år. Den enda skillnaden var att den ena ytan var inhägnad och den andra inte. 

Björkbeståndet planterades 2019, och efter cirka sex år är skillnaden tydlig. I det inhägnade beståndet är björken omkring fem meter hög i medeltal. Utanför hägnet når plantorna knappt 1,5 meter. 

– Här ser man effekten av betestrycket. Det här planterades samtidigt, men skillnaden är enorm, säger Ingemar Karlsson som sedan 2009 varit med och planterat björk varje år på egendomen.  

Högt betestryck 

Den stora skillnaden beror enligt honom på att det på platsen råder ett mycket högt betestryck från hjortvilt. I omkringliggande bestånd finns det däremot inte lika mycket bete.

 – I små luckor inne i granskog är det i praktiken omöjligt att få upp björk utan hägn. I väl slutna granbestånd  finns det ingen mat för hjortarna, berättar han. 

Utan hägn krävs både fler plantor och upprepad viltskyddsbehandling för att ett bra beståndet ska kunna etableras. 

Kortare omloppstid

Ingemar delar egna beräkningar på totalkostnaden: 

Plantering utan hägn, med cirka 2 500 plantor per hektar och tre viltbehandlingar, kostar cirka 33 000 kronor per hektar. Med hägn räcker det med färre plantor, omkring 2 000 per hektar, men hägnet, markarbete och montering gör att totalkostnaden hamnar runt 55 000 kronor per hektar. 

– Det är dyrare i början, men du får mycket bättre överlevnad, rakare stammar och bättre kvalitet. Jag räknar också med att omloppstiden blir ungefär fem år kortare i det inhägnade. 

Kräver noggrannhet 

Marken jämnades till med grävmaskin innan hägnet satts upp av en lokal entreprenör. 

– Hägnet måste ner mot marken. Finns det en lucka så kommer det alltid in något. Ofta är det vildsvin som förstör, och då kommer hjortkalvar in. Handjuren fastnar med hornen, men hondjur och kalvar tar sig igenom. 

En positiv aspekt är att hägnet går att återanvända, och enligt Ingemar har hägn dessutom fler fördelar än enbart ökad tillväxt i beståndet. 

– En annan fördel med hägnet är att det blir en helt annan mångfald där inne. Där finns sälg, rönn och annat som inte finns utanför. 

Även fältskiktet förändras. 

– Titta på hallonen här inne. Det skulle absolut inte se ut så här utan inhägnad. Det är arter som trivs när betestrycket försvinner. 

Ett försök för att se skillnaden 

Den inhägnade ytan är cirka 1,1 hektar och anlades just för att visa skillnaden mellan hägnat och ohägnat. 

– Det här är ett ställe där vi ville se skillnaden. Och det gick över förväntan. 

Området var öppet jordbrukslandskap på 1950-talet, med betesmark och åker och har historiskt haft mer löv. 

– I björkskog går dovhjortarna nästan hela året och betar. Vi har räknat med att området här ska vara en avlastning för lantbruket.

Rundvandring 

Förutom att titta på området, både med och utan hägnet, besöktes flera andra stationer under rundvandringen. Mer om dessa kan ni snart läsa i Skogsaktuellt nummer 1. När Ingemar fick frågan om vad deltagarna skulle ta med sig från dagen svarade han: 

– Jag har nog tänkt att man ska få upp ögonen lite för björk och dess möjligheter, och framför allt det här med skötsel. Se till att röja. Det gör så stor skillnad om man sköter det. 

Vilka är de vanligaste misstagen? 

– Etableringen är inte det stora problemet. Det är sen. Röjning och gallring. Man är för sent inne och gör för lite. 

Du nämnde att det i nio fall av tio röjs eller gallras för lite, stämmer det? 

– Ja, absolut. Speciellt om åtgärderna görs när träden är avlövade, då tyngs inte grenarna ner av löven och då är det lätt att ta för lite.

Ser du björken som ett framtida trädslag? 

– Ja, det gör jag. Jag tror att björken kommer att ersätta gran på vissa marker. 

På vilket sätt? 

– Klimatförändringarna är en del och då sprider man riskerna med ett trädslag till. Granen är också känsligare för torka. Där det är mycket röta kan en generation med björk förbättra marken och då skapa förutsättningar för ett växelbruk.  

När ser man resultatet av sitt arbete med björk? 

– Jag räknar med att just det här beståndet kan vara avverkningsbart om ungefär 45 år. Annars är det runt 50 år. Granen här kan ta 60 år, men är det röta och problem tvingas man avverka för tidigt, och då får man inte ut timret som man skulle ha fått om det varit friskt. 

Och med hägn? 

– Då kan man avverka tidigare och du får bättre kvalitet. 

När ska nästa åtgärd göras här? 

– Om två växtsäsonger måste man absolut röja. Sen får det vänta några år innan hägnet tas ner. Men man måste planera för det redan från början, så att man kan ta bort hägnet med maskin. 

Är det något mer du vill tillägga om fördelen med lövskog? 

– Det handlar också om att få en variation i landskapet och en ökad mångfald, avslutar Ingemar.