Var tredje avverkning vid vatten saknar kantzon

Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att 35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. 

Skogsstyrelsens nya statistik avser avverkningar som genomfördes avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024. Den genomsnittliga bredden på de kantzoner som lämnats mot vatten uppgick till 14 meter. Med vatten avses sjö, hav eller vattendrag, men inte diken. På 35 procent av strandlinjerna mot vatten saknas kantzon helt. 

– Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande, och tillägger:  

− Kantzonerna har en stor betydelse för vattnet, för vattnets kvalitet och de arter som lever där. Bland annat reglerar kantzonen temperaturen i vattnet och bidrar till överlevnad för många arter. 

Vill undersöka orsaken  

Enligt Elisabet är kunskapsnivån i skogssektorn generellt ganska god kring hur viktigt det är att lämna kantzoner vid vatten. Men hon menar att Skogsstyrelsen har anledning att ställa frågan både till sig själv och till skogsbruket vilka förbättringar som kan göras.  

– Kanske en del skogsägare är rädda för angrepp av granbarkborre om en kantzon av gran lämnas, eller att de inte vill att det ska blåsa ner träd i vattendraget. Vi skulle vilja veta mer om orsakerna till att kantzoner inte sparas i större utsträckning, säger Elisabet. 

Hänsynsytor  

I statistiken ingår även övriga lämnade hänsynsytor. Det är områden av produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnas vid avverkning.  

Förutom kantzoner mot vatten omfattar hänsynsytor även andra typer av områden, såsom platser med höga naturvärden eller kantzoner mot myrar och andra ägoslag. Under säsongerna 2021/2022–2023/2024 lämnades någon form av hänsynsyta på 85 av den föryngringsavverkade arealen. 

Av den areal som skulle avverkas lämnades elva procent kvar som hänsynsytor i Norra Norrland, åtta procent i Södra Norrland, nio procent i Svealand och sex procent i Götaland. 

Igenomsnitt lämnar enskilda skogsägare sju procent av arealen som hänsynsytor medan kategorin övriga ägare exempelvis staten, statsägda aktiebolag och privatägda skogsbolag lämnar elva procent.