Handelsbankens skogsrapport: kluvna utsikter för 2026

Handelsbankens nya skogsrapport visar att återhämtningen för skogsindustrin dröjer till första halvåret 2026. Samtidigt är intresset för skogsfastigheter fortsatt stort. 

I Handelsbankens nionde upplaga av Skogsrapporten behandlas den svenska skogssektorn med fokus på marknadsutsikter för skogsmark, virkesråvara och skogsindustriella produkter samt deras läge i konjunkturcykeln. 

– Det har varit en osedvanligt djup och utdragen lågkonjunktur för skogsindustrin, men nu ser vi tecken på förbättringar under 2026, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker, skog och råvaror Handelsbanken, i ett pressmeddelande.  

Försiktig optimism  

2025 präglades av rekordhöga råvarupriser, svag efterfrågan och en starkare krona som ytterligare försvagat konkurrenskraften vilket har pressat den nordiska skogsindustrin. En följd av det är att det lett till kapacitetsneddragningar och besparingsprogram. 

Nu pekar prognoserna på att råvarupriserna faller under första kvartalet 2026, vilket kan ge en lättnad för industrin. 

– Lägre råvarupriser och stabilare handelsrelationer kan ge industrin en skjuts mot förbättrad lönsamhet, företagen väntas dock agera försiktigt med kapacitetsökningar, säger Christian. 

På längre sikt utgör dock kortfibrig pappersmassa som eukalyptus från Sydamerika, ett potentiellt konkurrenshot. Eukalyptusplantager är mycket produktiva och snabbväxande. 

– På längre sikt utgör denna utveckling en strategisk och kanske rentav existentiell utmaning för den nordiska skogsindustrin, säger Christian. 

Virkespriser faller  

Enligt Handelsbanken är trenden med rekordhöga virkespriser på väg att vända efter flera år med prisrekord. Det väntas ytterligare nedgångar på uppemot 15 procent för både massaved som redan tappat 10 procent och för sågtimmer. 

– Sänkningar av virkespriserna är nu ett faktum över alla sortiment, men det strukturella underutbudet ger fortsatt stöd för goda priser på längre sikt, säger Linnea Åkerlund, skogsexpert, Handelsbanken. 

Lokala variationer 

I norra Sverige är efterfrågan på sågtimmer fortsatt hög, vilket dämpar prispressen jämfört med södra Sverige. Där väntas nedgångarna bli störst och kan uppgå till omkring 15 procent från toppnivåerna i somras.  

I Mellansverige är situationen varierande, med fortsatt stöd för virkespriser från ett strukturellt underutbud samtidigt som industrins kapacitetsminskningar påverkar de lokala marknaderna. 

Skogsmarkspriserna är stabila och halvårsstatistiken visar en uppgång i hela landet vilket enligt Handelsbanken är ett tydligt tecken på den fortsatt starka efterfrågan på skogsfastigheter. 

– När virkesprisernas utveckling skiljer mellan olika regioner blir de än viktigare att planera sina skogliga åtgärder utifrån lokala förutsättningar. Trots att virkespriserna varierar ser vi att skogsmarkspriserna håller sig stabila. Det visar på det långsiktiga värdet av skog och den starka konkurrensen om mark i stora delar av landet, säger Linnea.

Mindre påverkan från EU-krav 

Enligt Handelsbanken pekar politiska signaler gällande svensk implementering av skärpta EU-krav kring biologisk mångfald och kolinlagring på att påverkan på skogsindustrin blir mindre än initialt befarat. Effekterna i branschen väntas alltså inte bli lika stora som tidigare antagits.

Föreslagna ändringar i EU:s avskogningsförordning tyder dessutom på att den administrativa bördan för många aktörer inom skogssektorn kan komma att minska. 

– Slutligt utfall är ännu osäkert, men vi ser att föreslagna ändringar i avskogningsförordningen kan bli mest kännbara för mindre aktörer i termer av minskad rapportering, särskilt då Sverige som klassas som ett lågriskland gällande avskogning, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker i Handelsbanken. 

Nya intäktsmöjligheter 

Handelsbanken lyfter även att ett ökat fokus på de klimat- och miljörelaterade nyttor som skogen och skogsägare bidrar med kan skapa nya intäktsmöjligheter utöver inkomster från försäljning av virke.  

– Marknader för framför allt kolkrediter har förutsättningar att växa framöver, vilket skapar en ny potentiell inkomstkälla för skogsägare. Samtidigt kan framväxten av sådana marknader ha negativa effekter på skogsindustrin, i alla fall de närmsta årtiondena, då det minskar andelen tillgänglig råvara, säger Josefin.