Svensk livsmedelsproduktion kan öka med 40 procent
Men för att man ska lyckas behövs fler politiska beslut för att stärka Sveriges beredskap. Det anser LRF.
I rapporten ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna!” från Lantbrukarnas Riksförbund som publicerades idag den 26 november kan livsmedelsproduktionen i Sverige öka med 40 procent. Samtidigt som lant- och skogsbruket uppskattas kunna leverera över 50 TWh mer förnybar energi än vad som görs idag, stärka den biologiska mångfalden och bidra till en mer robust beredskap.
Slutsatsen i rapporten är tydlig: Lant- och skogsbrukare kan och vill göra mer – men behöver långsiktiga och konkurrenskraftiga politiska förutsättningar för att det ska bli möjligt.
– Det vi producerar i fredstid är det vi i bästa fall kan producera i kristid. Det är en säkerhetsfråga – inte en slogan. Sverige behöver öka sin egen produktion av mat, energi och råvara. Det är en investering i vår framtida stabilitet och beredskap, säger Palle Borgström, förbundsordförande på LRF i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att:
- Livsmedelsproduktionen kan öka med 40 procent om investeringar och regelverk möjliggör ökad produktion.
- Sveriges försörjningsgrad kan nå 80 procent till 2035 – från dagens 57 procent.
- 10–15 procent av åkermarken används inte fullt ut i dag – men kan tas i bruk om lönsamheten stärks.
- Lantbruket kan leverera över 50 TWh ny förnybar energi, motsvarande hela hushållens elanvändning.
- Ekosystemtjänster från betesmarker och våtmarker skapar samhällsnytta värd flera miljarder.
- Bioekonomin kan skapa 45 000 nya jobb och kraftigt minska fossilberoendet.
- Det gröna näringslivet sysselsätter redan 256 000 personer, men fler behövs för att möta framtida behov.
Men LRF konstaterar som många gånger förr att trots potentialen produceras bara hälften av den mat svenskarna konsumerar i Sverige och många av företagarna har inte lönsamhet nog för att investera i ökad produktion eller klimat- och beredskapsåtgärder. I rapporten skriver LRF även att de anser att regeringens uppsatta mål är för blygsamma.
Ser större potential
Regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi lyfter fram exempel på mål för den svenska marknadsandelen av konsumtionen: 150 procent för spannmål, 100 procent för gröna proteiner samt 80 procent för både mjölk och kött. Enligt LRF finns goda möjligheter att öka produktionen inom flera områden med 10–40 procent, och i vissa fall ännu mer, exempelvis inom lammköttsproduktionen.
Nötkött är en produktionsgren som står inför stora utmaningar. Slakten har minskat kraftigt till följd av tidigare års nedgång i både kalvantal och rekrytering av moderdjur. I början av 2025 låg slakten mer än 10 procent lägre än tidigare. För att möta efterfrågan och förvalta växande arealer betesmark krävs en ökning av antalet betande djur framöver. LRF bedömer att det är möjligt att nå en försörjningsgrad på 80 procent till 2035 jämfört med dagens 57 procent.
Fem politiska beslut krävs – nu:
För att frigöra den fulla potentialen pekar LRF i rapporten ut fem avgörande områden:
1. Kapital och investeringar: Förenkla processer, säkra investeringsstöd och förbättra tillgången till finansiering och generationsskiften.
2. Gröna satsningar: Inför biopremie, en förutsägbar reduktionsplikt och långsiktiga villkor som möjliggör klimatinvesteringar.
3. Biologisk mångfald: Stärk äganderätten, restaurera naturbetesmarker och säkerställ rimlig ersättning vid inskränkningar.
4. Export och marknad: Stärk konkurrenskraften genom enklare regelverk, minskad administration och exportfrämjande insatser.
5. Trygghet att använda sin mark: Skapa rättssäkra spelregler som gör det möjligt att planera långsiktigt och våga investera.
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@skogsaktuellt.se
