Nödvändigt med uppföljning av våtmarksåtgärder

Naturvårdsverket vill se en systematisk och långsiktig uppföljning av effekterna från att återväta torvmark.

Att återväta torvmark kan ge positiva effekter på både klimat och biologisk mångfald. En del effekter syns direkt, medan exempelvis kolinlagring kan ta betydligt längre tid att uppnå. Men idag saknas helt system för att följa upp effekterna över längre tid. Det visar en rapport som Naturvårdsverket beställt.

Ingen quick-fix

Återvätningen av dränerade våtmarker kan både öka markens förmåga att hålla kvar vatten men även gynna biologisk mångfald och bidra till minskade utsläpp av koldioxid. När torvbildande arter åter etablerar sig i våtmarken ökar också kolinlagringen enligt Naturvårdsverket. Men det finns många nyttor där det tar lång tid att nå full effekt.

– Att återväta torvmarker är ingen quick-fix för att snabbt lösa kolinlagring. Det kan ta lång tid att se effekterna av återskapad våtmark. Det är därför det är så viktigt att kunna mäta långa tidsserier, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Behövs enkla metoder

En sammanställning som Naturvårdsverket gjort över befintligt kunskapsunderlag visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller de långsiktiga effekterna av att återväta våtmark. Författarna bakom rapporten föreslår därför en kombination av avancerad utrustning som kan ge detaljerad uppföljning på några utvalda platser med mobil mätutrustning som exempelvis drönare, för att följa upp effekterna ur ett landskapsperspektiv. Det behövs även metoder för att enkelt kunna följa upp hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och växthusgaser under lång tid på flera platser runtom i landet.

– De flesta studier som finns i dag fokuserar på initiala effekter av återvätning. För att kunna uttala oss om långsiktiga effekter behöver vi systematisk uppföljning med jämförbara data över lång tid, säger Helena Öberg.

Det man vet är att återkomsten av djur och växter sker snabbt efter höjning av grundvattennivån. Andra effekter så som återbildandet av torvväxter, som gynnar kolinlagring, kan ta decennier. Och negativa effekter av återvätningen, så som metanbildning uppstår främst under första decenniet efter återvätningen.