Bakom skogens kulisser med projektledare Johannes Hansson

I drygt två år har Johannes Hansson varit projektledare för Elmia Wood. Här berättar han mer om sin roll, sina tankar om skogen och det arv det bär med sig.

Johannes Hansson har många kottar i luften. Skogen har stått honom nära sedan barnsben, och utbildningen till jägmästare passade honom som handen i skyddshandsken. Han beskriver sin uppväxt som ganska traditionell där han växte upp på en bondgård med köttdjur. Gården ligger på det småländska höglandet, där skogsbruket alltid har haft en central roll. Familjen äger en skogsfastighet på omkring 150 hektar.

– Lantbruket var inte riktigt det jag brann för. Det var skogen som lockade mest, både teoretiskt och praktiskt. Jägmästar­utbildningen kändes som ett självklart val, och så blev det. Jag tog examen 2014, berättar Johannes.

Nöjd med utbildningen

Han är mycket nöjd med sitt utbildningsval. Programmet beskriver han som både brett och spetsigt, med möjlighet att verkligen fördjupa sig i skogens många frågor. Samtidigt, menar han, är det även väldigt tydligt vilken bransch man utbildas för.

– Utbildningen har mycket lärarledd undervisning, många exkursioner, företagsbesök och praktiska moment. Eftersom skogsbruk är en praktisk bransch måste man förstå hur det fungerar ute i skogen.

Under utbildningen finns det olika inriktningar att välja mellan, från den gröna sidan med nationalparker och ekologi till förädlingssidan där man skördar i skogen och arbetar med logistik och flöden. Johannes valde den senare delen, mot träförädling och skogsindustriell ekonomi.

Bra balans i vardagen

– Sen tycker jag om att kunna kombinera det praktiska och teoretiska. Eftersom jag har skogen hemma kan jag fortfarande vara ute med motorsågen, traktorn och kärran på helgerna. Det är skönt att få utlopp för den praktiska sidan med röjning och skogsvård. Det blir en bra balans: möten och kontor på vardagarna, och sedan se skogen frodas på helgerna. Den kombon är härlig.

När Johannes började arbeta som platschef på Elmia Wood inför mässan 2022, var det i samband med att verksamheten startade upp på nytt efter pandemin. Han beskriver den första tiden som extremt intensiv men som en väldigt nyttig erfarenhet.

– På ett halvår skulle vi göra det som normalt tar två år. Den rollen gav mig förståelse för det praktiska – allt måste fungera ute på plats: parkering, logistik och utställarnas behov. När 300 utställare och tusentals besökare kommer, måste allt klaffa.

Den 1 februari 2024 tillträdde han rollen som mässansvarig inför Elmia Wood 2025.

– Det kändes som ett naturligt steg att ta över som mässansvarig, särskilt med min skogliga bakgrund. Inom mässbranschen finns de som har lång mässvana, och de som kan branschen – jag tillhör den senare gruppen. Jag kan skogen bättre, och lär mig mässbranschen längs vägen. Det har känts väldigt bra att komma in i rollen.

Teamwork och trendspaning

Jobbet som mässansvarig handlar om att hålla koll på helheten. Johannes leder ett team där många arbetar inom olika områden: kommunikation, koordination, sälj, site management, logistik och annat.

– Sen handlar det också om trendspaning: att hålla koll på vad som är nytt, vad utställarna vill visa och vad besökarna vill se. Det är viktigt att inte bara kopiera mässan från år till år, utan utveckla och förbättra den. Det är den svåraste, men också roligaste delen.

Mycket av arbetet går ut på att hitta samarbetspartners, planera programinnehåll och aktiviteter.

– Till exempel hade vi en poddscen på senaste mässan – sådant vill vi utveckla vidare. Sen är det förstås ett stort teamwork där alla har sin spetskompetens inom kommunikation, försäljning och så vidare.

Strax efter sommaren, när mässan är över, inleds utvärderingsfasen. Då samlas feedback in från utställare, besökare och internt för att ta lärdom inför nästa mässa.

– Det går sen nästan i ett med att börja budgetera, planera personal och starta försäljningen inför Elmia Wood 2027. Arbetet kräver lång framförhållning, och det är först under det sista halvåret inför mässan som fokus ligger på själva genomförandet.

Där skogsbranschen möts

Enligt Johannes är den största utmaningen med att få till en bra mässa att skapa själva upplevelsen, det som besökarna ser under de tre dagarna. Den beror på många faktorer som man inte helt kan styra över.

– Utställarna står för mycket av innehållet och upplevelsen, vädret påverkar i hög grad, och allt måste helt enkelt fungera smidigt. Sedan är mycket av vårt jobb att lösa det praktiska som toaletter, mat och parkering. Sådant som märks först om det inte fungerar.

För Johannes är det roligaste med arbetet nätverket och människorna i branschen.

– Mässan ska vara en smältdegel – oavsett vad man har för intresse i skogen ska man kunna komma dit vetgirig och åka hem full av inspiration och kunskap.

Skogsbranschens utmaningar

I Johannes ögon är en av de största utmaningarna för skogsbranschen just nu den omfattande debatten. Många har starka åsikter om EU-regler, kalhyggen, biodiversitet eller sina favoritsvampställen. Det finns en stor allmänhet som inte alltid har full kunskap, men som ofta har starka känslor kring frågorna.

– Utmaningen är att skapa samsyn och att visa att skogen är en del av lösningen, inte problemet. Oavsett om det gäller klimatet, biodiversitet eller energi.

Det svåraste är att förklara tidsperspektivet. Att skogsbruket handlar om hundraårsperspektiv och att det man gör i dag märks kanske först efter flera generationer.

– I andra branscher kan man ändra policyer på ett år och se förändringar snabbt, men i skogen tar det tid.

Odlarglädje

Om det fanns något Johannes kunde förändra i skogsbranschen skulle det vara att fler förstod det perspektivet. Han har själv tagit över sin föräldragård, som har varit i släkten i över tio generationer, i 300 år. Det ger en särskild respekt för långsiktighet.

– Det man skördar i dag är det som min farfars far planterade, och det jag planterar nu är till glädje för mina barn och barnbarn. Det ger en långsiktighet och ansvarskänsla som står i stark kontrast till kvartalsrapporter och kortsiktiga vinster. Samtidigt finns det en enorm odlarglädje och ett ansvarstagande bland skogsägare – det vill jag att fler ska se.

Ett arv att förvalta

Johannes ser skogen som ett arv från tidigare generationer. Inte bara hans egen, utan hela Sveriges skogar. Han vill att man förvaltar och nyttjar skogen klokt, för alla nyttor.

– Jag tror verkligen att skogen är en del av lösningen för mänsklighetens behov av produkter och energi. Samtidigt är det, på ett personligt plan, fantastiskt att bara gå ut, plocka svamp och se skogen växa.

Han ser ljust på skogens framtid och lyfter den som en förnybar och attraktiv resurs. Utmaningen enligt honom framöver blir snarare att den ska räcka till – till alla produkter som behövs.

– Men klimatförändringarna gör det klurigt. När man planterar nu ska man tänka på hur klimatet ser ut om 100 år. Det är ett långsiktigt beslut. Om vanliga människor funderar på om de ska köpa elbil eller dieselbil, så funderar vi på vilken planta som ska klara framtidens klimat, avslutar Johannes.