”Översättningsskandalen” pinsam för skogsbranschen

Översättningsfel av EU:s direktiv är ingen nyhet. Det är överraskande och pinsamt om branschen och politiker är överraskade. Är det bara ett retoriskt grepp för att få uppmärksamhet så slår det tillbaka.

LEDARE. Regeringens skogsutredning uppmärksammade nyligen en felöversättning i den svenska versionen av EU:s fågeldirektiv. Den svenska skrivningen var betydligt striktare än den ursprungliga texten. Felöversättningen har använts för att motivera stora inskränkningar i svenska skogsägares brukningsrätt. ​

Den svenska ”bäst-i-klassen-sjukan” är välkänd. Såklart kan vi göra lite mer än EU kräver, har varit ett spritt tankegods i det offentliga Sverige. Kreativa omformuleringar i översättningar av direktiv underlättar för hårdare skrivningar i svenska förordningar.

När ”översättningsskandalen” nu briserade stod jag som ett frågetecken. Är inte detta välkänt sedan länge? Har jag bara drömt det? En snabb koll med lika nyhetsknarkande, debattglada vänner skänkte sinnesfrid. Visst har detta diskuterats förr!

Ledarskribent Per-Ola Olsson pekar i Arvika Nyheter den 13 oktober på att översättningsmissen som nu sagts härröra från 2009 i själva verket kan vara så gammal som strax före vårt inträde i EU 1995.

Det höga tonläget och den förhoppningsvis spelade chocken drar ett löjets skimmer över branschen. Är det ingen på branschorganisationerna som kan engelska? Är det ingen som läser direktiven från EU? Trots att översättningars bristande kvalitet är ett välkänt problem, sedan minst ett decennium.

Skogsbranschen är egentligen bättre på lobbyism och kommunikation än såhär, hoppas jag.