Svenska rekordavverkningar, ett obefintligt i-landsproblem

För inte alls länge sedan publicerades en artikel i Aftonbladet där Lisa Röstlund, en av Aftonbladets många vänstertillvända ”miljöhjältar”, har pratat med ”regeringens klimatexpert” John Hassler, som hävdar att svenska rekordavverkningar inte tagits på allvar det senaste årtiondet.

Ett påstående som grundar sig i klimatfrågan och den befängda och otroligt märkliga idén om att kolinlagra koldioxid i levande svensk produktionsskog för att vi ska nå klimatmålen till 2030. En idé som låter som ”guld och gröna skogar” för allmänheten men som i själva verket bara skjuter problemet framför sig.

Skogen är ingen dagslända som går upp och ner likt ett bolagsresultat, vi jobbar med en omloppstid på 100 år. Avvikande avverkningsstatistik under ett fåtal år är inget problem, det innebär snarare att tillväxten kommer att öka i en framtid när plantor har etablerat sig och börjat nå sin högsta potentiella tillväxt.

Enligt Skogsstyrelsens tillväxtkurva växer en granskog som mest när den är mellan 20 och 60 år. Mer tillväxt innebär att mer av fotosyntesens ingredienser går åt, däribland CO2 - vår tids största ”miljöbov”. När skogen har nått 60 år så minskar tillväxten tills den är 80 år, därefter avtar tillväxten till noll strax innan den når 100 års ålder. När tillväxten avtagit står skogen som en ”kolsänka” tills skogens naturliga avgång börjar efter cirka 120 år, träden dör, bryts ner och koldioxiden frigörs till atmosfären igen.

Alltså har man skjutit koldioxidproblemet framför sig och dessutom inte fått ut något av värde från skogen mer än på sin höjd biologisk mångfald och eventuell bevaring av rödlistade arter, vilket vi redan gör i stor utsträckning på de 2,7 miljoner hektaren skog som har avsatts för den biologiska mångfalden. Då ska vi heller inte glömma att produktionsskog också är mycket nyttig för den biologiska mångfalden i vissa avseenden.

Att man som klimataktivist vill rädda världen genom alla möjliga medel är inget nytt men dumheten känns ibland gränslös. Ett aktivt skogsbruk binder koldioxid, skapar miljövänliga byggmaterial (som under hela sin livstid lagrar kol), skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. En fullvuxen skog som är redo för slutavverkning binder ingen ny koldioxid, dör och avger koldioxid. Vad låter bäst? Jag vet vad jag tycker.

Valdemar Jensen,
Lantmästarstudent

Artikeln publicerades fredag den 24 oktober 2025