Klasskompisarna: Så funkar det att plugga skog

Wille, Hugo och Olle har i höst börjat ettan på skogsbruksutbildningen vid Naturbruksgymnasiet Kalmar. Att köra maskin, vara ute mycket och goda chanser till jobb är något av det som lockade dem till utbildningen. 

När Naturbruksgymnasiet Kalmar stod värd för mässan Meeting Skog & Lantbruk i mitten av september hjälpte förstaårseleverna till som funktionärer. De kunde därför inte vara med och tävla i SM i Skog som avgjordes under mässan, men verkade trivas bra i solskenet ändå. 

Wille, Hugo och Olle har börjat första året på skogsutbildningen och trivs bra så här långt. 

– Man är mycket ute, vi kan ha teori ena dagen och sedan ha något praktiskt ämne utomhus nästa dag, säger Wille. 

– Man har hyfsat bra gemenskap med klassen också. Nästan alla bor här på skolan och då kommer man ju varandra nära, säger Hugo. 

– Jag bor ensam i rum med dubbelsäng, de där två delar som de flesta gör, säger Wille och pekar på sina klasskompisar. 

Hur är det att bo på internat? 

– Det funkar bra. Alla utom dem som bor alldeles för långt bort åker hem på helgerna. På kvällarna är man med kompisar eller sitter vid kaffestugan och pratar med andra, säger Olle. 

– Första veckan är ganska viktig för att socialisera med de andra, säger Wille. 

Umgås ni med dem som pluggar annat också? 

– Ja, speciellt i början. Vi brukar vara med lantisarna. De är töntar dock, säger Wille och skrattar. 

Vad tänker ni om jobb och framtiden? 

– Om du har bra praktik så får du säkert jobb där, säger Wille. 

– Man får nog jobb direkt när man går en sådan här linje, det tycker jag är bra, säger Olle. 

– Jag ska kanske försöka plugga vidare, har funderat på skogsingenjör eller något liknande. Vad som lockar? Pengar, säger Hugo och skrattar. 

Varför fattas det folk i skogsbranschen? 

– Folk är för lata, konstaterar Olle. 

– Vissa orkar inte jobba, säger Hugo.

– De sitter hellre hemma och såsar. Många tror också att det är helt ensamt i hytten, men man kan ju alltid sitta och prata med någon annan i lurarna om man vill, så det behöver inte alls vara ensamt, säger Wille.