Svenskt skogsbruk – nyckeln till klimatnytta och framtida konkurrenskraft
Skogen är inte bara ekonomi, den är en avgörande del i klimatomställningen. När regelverket sätter käppar i hjulet för skogsbruket, försvagas en grundbult i Sveriges välstånd. Det menar Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA, som i en debattartikel i Skogsaktuellt utvecklar sina tankar.
DEBATT. I generationer har vi i Sverige brukat skogen och byggt en av världens mest hållbara bioekonomier. Genom återplantering, förbättrade skötselmetoder och ökande hänsyn till biologisk mångfald har både virkesförrådet och klimatnyttan vuxit.
Skogen är ryggraden i samhällsekonomin i norra Sverige – en förnybar resurs som skapar arbetstillfällen, exportintäkter och välstånd.
Men skogen är mer än bara ekonomi. Den är en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar i klimatomställningen. När träden växer binder de koldioxid, och när råvaran används i byggnader, förpackningar eller bioenergi ersätter den fossilintensiva material som stål, betong, plast och olja. SCA:s beräkningar visar att skogens samlade klimatnytta vida överstiger de egna utsläppen – en av de största enskilda klimatinsatserna i Sverige.
Ändå möts skogsbruket idag av ett regelverk som riskerar att kväva dess potential. McKinseys nya rapport om Sveriges konkurrenskraft beskriver en rad flaskhalsar som hämmar tillväxten: svag produktivitetsutveckling, långa tillståndsprocesser, ett växande infrastrukturellt underskott och kompetensbrist. Flera av dessa utmaningar berör också skogsnäringen. Men till detta kommer också ett alltmer oförutsägbart regelverk på skogsområdet.
Artskyddslagstiftningen är ett exempel. Den har utvecklats på ett sätt som gör det svårt för markägare att förutse vilka konsekvenser en inskickad avverkningsanmälan kommer att få. Resultatet blir osäkerhet, fördröjda beslut och i praktiken en urholkad äganderätt. Det skapar inte incitament för långsiktigt ansvarstagande, utan snarare misstro och konflikt. Lägg därtill att EU:s naturrestaureringslag och skogsövervakningsförslag riskerar att ytterligare försvaga både brukanderätten och investeringsviljan.
Tillståndsprocesser för vindkraft, järnvägar eller nya industrier tar i dag flera gånger längre tid än för ett decennium sedan. För industrin innebär det att nödvändig elektrifiering och logistiklösningar skjuts på framtiden. Samtidigt riskerar bristen på ingenjörer, tekniker och jägmästare att undergräva innovationskraften i en bransch som är helt avgörande för att Sverige ska kunna bygga en växande bioekonomi.
Samtidigt konstaterar McKinsey att Sverige är en av världens mest exportberoende ekonomier – över hälften av BNP utgörs av export. Skogsnäringen är en av grundpelarna i denna exportmotor. När Kanada och Centraleuropa brottas med insektsangrepp, bränder och minskade virkesvolymer ökar betydelsen av svensk skogsråvara globalt. Att i det läget försvaga industrin med ogenomtänkta EU-regler eller ett dysfunktionellt svenskt regelverk är att äventyra både klimatnytta och konkurrenskraft.
Vi behöver en ny berättelse om skogen och se den som en lösning på våra största utmaningar: klimatförändringar, BNP-tillväxt, energiförsörjning, jobbskapande och regional utveckling. Men för att skogen ska kunna spela denna roll måste politiken leverera långsiktiga spelregler, förutsägbara lagar och effektiva tillståndsprocesser.
Svensk skog är en grundbult för Sveriges välstånd, för vår förmåga att nå klimatmålen – och för att hela landet ska kunna leva och växa. Att försvaga den vore att försvaga Sverige.
Anders Edholm
Hållbarhets- och kommunikationsdirektör SCA
