Återvätningsavtal – så funkar det i praktiken

Skogsstyrelsen vill att fler diken på utdikade torvmarker pluggas för att minska utsläppen av växthusgaser. Intresset bland skogsägare har hittills varit svalt. Under en exkursion i fält, arrangerad av Skogsstyrelsen, träffades yrkes­verksamma inom skog för att vrida och vända på de så kallade återvätningsavtalen.

Sedan sommaren 2021 har Skogsstyrelsen haft i uppdrag att i samarbete med markägare uppnå återvätning i svenska skogar, framför allt i södra Sverige. Det handlar om att höja grundvattennivån på dikade torvmarker för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta sker genom att sätta igen gamla diken.

Enligt Skogsstyrelsen släpper dikad bördig torvmark i södra Sverige ut mellan sex och 26 ton koldioxidekvivalenter mer per hektar och år än odikad torvmark. Det motsvarar utsläppen från förbränning av mellan två och åtta kubikmeter olja, enligt myndigheten.

När marken en gång i tiden dikades, för att skapa ny åkermark och torrare skogsmarker, rann vattnet undan och torven syresattes. Det som då händer är att kol som bundits i marken börjar avgå som koldioxid och en del kväve omvandlas till lustgas.

Det är anledningen till Skogsstyrelsens uppdrag att hitta markägare som vill återväta områden i sina skogar.

Kritik mot återvätning

Samtidigt kritiseras återvätningen för att inte vara lika effektiv ur klimatsynpunkt som den ibland framställs. Amelie Lindgren, forskare vid Göteborgs universitet, sade i en intervju med SVT i juni 2024 att hon tycker att utsläppen från dikade torvmarker måste stoppas, men menar att det läggs för stor vikt vid återvätningen.

Även i bästa fall, om regeringens satsning får fullt genomslag, motsvarar utsläppsminskningarna bara en tiondel av de totala utsläppen från utdikade marker och endast omkring ett par procent av de samlade utsläppen i Sverige, enligt forskaren.

– Jag tänker att den har fått en betydelse i brist på annat. Det är en bra idé men det kommer inte att räcka på långa vägar att återväta Sveriges alla dikade torvmarker för att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser från Sverige, säger Amelie Lindgren.

Hjalmar Laudon, forskare vid SLU, säger i en intervju med SVT i september 2024 att återställda våtmarker kan leda till att utsläppen av växthusgaser till och med ökar.

– En konsekvens av att man återväter är att man kan öka avgången av metan som också är en ganska stark växthusgas, säger han.

Så funkar avtalen

Skogsstyrelsens återvätningsavtal går ut på att markägaren får en engångsersättning som baseras på Lantmäteriets schabloner för intrångsersättning. Markägaren får rätt att avverka skog som finns på arealen innan diket/dikena pluggas igen och har under avtalstiden rätt att sköta sin skog som han eller hon vill efter att området förhoppningsvis har självföryngrats med björk eller al.

Avtalen skrivs på 50 år och fungerar skattemässigt på samma sätt som ett naturvårdsavtal.

Skogsstyrelsen står för kostnad och det praktiska arbetet med pluggning av diken.

– Just nu är den högsta möjliga ersättningen, vilket varierar bland annat beroende på markens bördighet, 45 500 kronor per hektar, säger Johannes Holswilder, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Hur hanteras eventuell påverkan av grannfastigheter i de här avtalen?

– Om det finns ett lämpligt område på en fastighet, men gränsen till grannen går precis intill så får vi troligen släppa det området för att det kommer att påverka grannen. Det är ett hinder för oss här i Blekinge, där vi generellt har små skogsfastigheter och torvmarker som ofta sträcker sig över flera fastigheter.

Vad händer med avtalet om fastigheten byter ägare?

– Den nya markägaren kan säga upp avtalet. Man blir återbetalningsskyldig till viss del, det är en bedömning från fall till fall, men det går alldeles utmärkt att bryta ett avtal, säger Johannes.

Enligt Skogsstyrelsen finns det i Sverige cirka 800 000 hektar dikad produktiv skogsmark som är klassad som torvmark. 200 000 av dessa är bördiga torvmarker i södra Sverige som enligt myndigheten är lämpliga återvätningsområden.

Under 2024 tecknades återvätningsavtal för drygt 100 hektar i Skåne, Blekinge och Kronoberg. Målet för 2025 är att skriva avtal för 250 hektar.

Hur stor skillnad gör detta egentligen?

– Det är en bit på väg. Det är en förhållandevis billig metod för att minska växthusutsläppen för staten plus alla positiva bieffekter för markägaren. Jag hoppas att fler får upp ögonen för detta. Känslan är att det börjar släppa lite nu. Fler skogsägare vill sprida riskerna på fastigheten.

Johannes Holswilder menar att det egentligen bara finns positiva följder av återvätningsavtal.

– De här mossodlingarna skapades främst på 1800-talet för att öka matproduktionen. Folk svalt och emigrerade till Amerika. Nu är det klimatet, värmen och växthusgaserna som är problemet. Vi kan återställa torvmarker och samtidigt ha produktionsskog och skapa fler fördelar som ökad biologisk mångfald, riskspridning på fastigheten och bättre vattenkvalitet. Detta gäller områden där granen ändå inte trivs och det skapas en annan sorts produktionsskog. Området försvinner ju inte och det är fortfarande en inkomstkälla, säger han.