Kyrkans skogsbruk ska ställas om – utredaren kritisk mot förslagen

Kyrkostyrelsen har formulerat en skrivelse med förslag om hur kyrkans skogsbruk ska ställas om. Den egna utredaren Göran Enander är dock inte nöjd och säger till Dagens Nyheter att Svenska kyrkan missar chansen att bli ett föredöme.

Skrivelsen Hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk är överlämnad från kyrkostyrelsen till kyrkans ”riksdag”, kyrkomötet. Foto: Gustaf Hellsing/Ikon 

I november 2021 beslutade kyrkomötet att tillsätta en utredning med syfte att undersöka hur stiftens fortsatta förvaltning av kyrkans enorma skogstillgångar ska se ut. 

Det handlar bland annat om hur kyrkans skog kan göra bästa möjliga klimatnytta, hur skyddet av biologisk mångfald kan utvecklas och vilken roll skogsbruket kan ha i kyrkans försoning med det samiska folket. 

Utredare Göran Enander lämnade över sitt arbete till kyrkostyrelsen i september 2024. Utredningen föreslog bland annat att 20 procent av kyrkans skogsareal skulle avsättas för biologisk mångfald och 33 procent ställas om till ett mer skonsamt och naturnära skogsbruk. 

Nu har alltså kyrkostyrelsen överlämnat skrivelsen Hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk, som bygger på Enanders utredning, till kyrkomötet. 

Mer lokalt ansvar

– Förslagen innebär nya förutsättningar för stiften att utveckla hållbarheten inom Svenska kyrkans skogsbruk. Värden som biologisk mångfald, klimatnytta och kulturmiljö framhävs och urfolksrätten stärks, säger ärkebiskop Martin Modéus, ordförande i kyrkostyrelsen, i ett pressmeddelande.  

Utredare Göran Enander menar att de nya förslagen inte kommer att innebära en omställning av kyrkans skogsbruk. – I vart fall inte nu. Men en sak är säker: debatten kommer att fortsätta, säger han till DN. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Kyrkostyrelsen föreslår bland annat att förvaltningen ska utgå från de fyra hållbarhetsdimensionerna andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 

Principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas vid påverkan på rätten till renskötsel. 

Stiften ska ha ansvaret för förvaltningen och kan utveckla denna med hänsyn till lokala förhållanden. Kyrkostyrelsen menar att den lokala förankringen i förvaltningen ska stärkas.

”Inte fått några svar”

I en intervju med Dagens Nyheter framför utredare Göran Enander kritik mot skrivelsen. 

– Vi föreslog att kyrkostyrelsen ska besluta om mål och inriktning för förvaltningen. Det har de helt tagit bort. Jag tycker att det är helt naturligt när man förvaltar en förmögenhetsmassa på 43 miljarder, att man har några övergripande mål och inriktning för den, säger han till tidningen. 

Enander menar också att man inte har tagit ställning till exempelvis hur stor del av kyrkans skog som ska skyddas. 

– Hur ska man införa naturnära skogsbruk? Och hur ska det här reviderade kalhyggesbruket se ut? Det har vi inte fått några svar på.

Kyrkomötet, kyrkans ”riksdag”, fattar beslut om förslagen den 17-19 november. 

Fakta: Svenska kyrkans skog och mark

Förvaltad markareal totalt: 530 000 hektar (1,3 procent av Sveriges landareal).

Produktiv skogsmarksareal: 468 000 hektar.

Betes- och åkermark: 46 000 hektar.

Endast avkastningen från förvaltningen, cirka 500 miljoner kronor/år, får användas och ska gå till den kyrkliga verksamheten.

Dessa så kallade prästlönetillgångar förvaltas av de 13 stiften.

Källa: Svenska kyrkan

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 17 juni 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste