Seminarium om skogen i en turbulent omvärld: ”Sverige är en förebild”

Sveriges sätt att äga och bruka skog är ett föredöme och bör exporteras till resten av EU. Det sa Miljömålsberedningens relativt nya ordförande Christofer Fjellner (M) vid ett seminarium om den svenska skogens roll i en orolig omvärld. 

Seminariet arrangerades av Landshypotek Bank och Föreningen Skogen i mitten av maj. I fokus var de regelverk som styr skogsbruket och som kan skapa oro och osäkerhet för skogsägare. Paneldeltagarna var överens om att regelverken till stor del kan beskrivas som utmanande och att det centrala är hur Sverige på bästa sätt kan påverka reglerna i en för svenskt skogsbruk positiv riktning.

Christofer Fjellner upplevde att tongångarna i EU har skiftat på senare tid och att det idag finns en större lyhördhet än tidigare och en viss insikt om att regelverken inte fungerar fullt ut. Framför allt LULUCF-förordningen ansåg han vara direkt orimlig. 

Han menade att det finns något fundamentalt feltänkt i att försöka reglera naturen och det biologiska.

EU:s intresse för skogen blir allt större, menade Fjellner, och där finns ett helt annorlunda perspektiv än i Sverige. Det leder till en krock mellan olika synsätt. Han sammanfattade det som att Sverige länge har haft en hög tillit till skogsägarna, medan EU vill reglera och styra.

Jessica Nordin, hållbarhetschef på Södra, lyfte det osäkra läge, både vad gäller olika regelverk och internationell handel, som just nu råder. En positiv effekt av det menade hon är att det trots allt skapar en grund för en gemensam kraftsamling på EU-nivå. 

Daniel Bäckström (C), som själv är skogsägare, underströk att det säkerhetspolitiska läget är ett stort bekymmer och att en följd, åtminstone på kort sikt, blir att investeringar minskar. På längre sikt ser han dock möjligheter eftersom skogsnäringens betydelse ökar. 

Långsiktig skogspolitik krävs

Miljömålsberedningens uppdrag är nu att se över de svenska etappmålen till 2030, så att de bättre överensstämmer med EU-politiken och styr Sverige i rätt riktning för att nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045. 

Christofer Fjellner var tydlig med att uppdraget framför allt är ett ”städjobb” och att man inte kan förvänta sig några revolutionerande åtgärder. Att målen ses över kan dock vara av stor betydelse, menade han.

Paneldeltagarna var överens om att det krävs en långsiktig skogspolitik och att skogsbruket och Sveriges företrädare behöver bli bättre på att berätta om det svenska skogsbrukets unika modell med många enskilda ägare som arbetar ihop.

Den modellen borde gå lika mycket på export som svensk skogsråvara, menade Fjellner.