Nytt fryslager ger Sydplantor större möjligheter

Med sitt nya kyl- och fryslager i småländska Tingsryd är Sydplantor AB väl förberedda för en utmanande framtid. Det gäller att hitta och kunna leverera motståndskraftiga skogsplantor som efterfrågas på marknaden. – Vi tror att den här investeringen är nödvändig för framtiden, säger Görgen Gustafsson, delägare. 

Vid Skogsaktuellts besök står en trailer från Lettland parkerad utanför Sydplantors nya skogsgröna lager. Tiotusentals täckrotsplantor från en lettländsk plantskola körs in i frysen i väntan på leverans och plantering på ett hygge någonstans i södra Sverige. 

Sydplantor levererar varje år mellan sex och sju miljoner plantor av alla tänkbara trädslag till skogsbolag och privata skogsägare från Skåne upp till Stockholmstrakten. 

– Längre norrut funkar inte våra plantor, då är det andra provenienser som gäller, säger Görgen Gustafsson. 

Han startade Sydplantor tillsammans med två andra delägare 1987 på en gård i Häradsbäck i södra Småland. 

– Vi odlade bara täckrotsplantor först, men märkte efterhand att folk frågade efter andra sorters plantor och trädslag och vi började samarbeta med andra plantskolor. Sedan har det bara blivit större och större, säger han. 

Söker hyresgäst

Idag omsätter Sydplantor AB cirka 40 miljoner kronor och har under högsäsong 13 anställda. Görgen driver och äger Sydplantor tillsammans med Alexander Strand, som även har varit projektledare för bygget av det nya fryslagret.

– Nästan alla plantor kommer hit på hösten och den största delen, ungefär två tredjedelar, levereras till kunder under april-maj. När alla plantor levererats är det helt tomt i lagret, så från juni till november-december skulle vi kunna ta in en hyresgäst som behöver hjälp med kylning eller frysning under sommar och höst. Det skulle kunna handla om frukt och grönt, andra sorters växter och det finns säkert annat också som jag inte tänker på nu, säger Görgen. 

Det nya kyl- och fryslagret har ersatt den tidigare lagerplatsen på Österlen i Skåne. Nu kommer Sydplantor närmare de flesta av sina kunder.

– Det var långa och dyra transporter tidigare och det var inte speciellt klimatvänligt. Här är det mycket mer centralt och vi kan hålla bättre service, säger Görgen.

Målet är att anläggningen, när den är helt klar, ska vara energieffektiv och miljövänlig. Frysarna är koldioxiddrivna, det sitter LED-belysning i taket och snart ska solpaneler monteras på byggnaden och kopplas till en batterilagring som gör företaget i stort sett självförsörjande på el. 

Minskad andel gran

Intresset för tall- och lövplantor har blivit allt större på senare år och det märks att fler försöker öka inslaget av blandbestånd i sina skogar. 

Sydplantor har tillsammans med Skogforsk anlagt en egen björkplantage där 100 000 plantor ska sås in nu i vår. Målet är att kunna sälja egna högförädlade björkplantor våren 2026.  

En mindre del av Sydplantors sortiment kommer från bolagets egna plantskolor. Den största delen kommer från legoodlingar på annat håll i Sverige men främst utomlands, till exempel från Baltikum, Tyskland och Finland.

– Vi skriver legoodlingskontrakt med plantskolor där vi ser att det är bra kvalitet, god service och bra priser. Vi har åkt runt mycket och sett många plantskolor i många olika länder. Man får bedöma marknaden två, tre år i förväg med hur mycket plantor som kommer att efterfrågas av varje trädslag. Det krävs eftersom vi skriver kontrakt långt i förväg och det är inte alltid så lätt. Gran är fortfarande störst hos oss, men tall har krupit närmare. Omkring 60 procent av det vi levererar idag är gran i olika provenienser och kanske 30 procent tall. När jag började var det nog 90 procent gran. 

Många är ju rädda för betesskador om man sätter tall. Vad säger du om det? 

– På torra marker är det inget annat än tall som trivs. Sätter man tall finns det i alla fall en chans att det tar sig och behandlar man med doftämnen brukar det gå bra. 

Vad ser du annars för trender när det gäller skogsplantor? 

– Det pratas mycket om att det ska växa snabbt. Vi har provenienser av gran som ska vara mer snabbväxande och det har blivit populärt med lövträd, douglas- och sitkagran, lärk och så vidare. Det pratas också mycket om klimatförändringar och stormar, svampar och skadeinsekter. Barkborren har förstört mycket gran på torra marker, så en del sätter hälften tall och hälften gran på mellanmarker. Ofta varannan rad, det har blivit rätt så vanligt, säger Görgen Gustafsson.