Ny rapport: SCA vill lyfta klimatnyttan med norrländskt skogsbruk

Skogsnäringen i de fyra nordligaste länen skapar positiv klimatnytta som kompenserar för alla Sveriges territoriella utsläpp. Den slutsatsen drar SCA i en ny rapport. Bolaget ger också en stor känga till LULUCF och Miljömålsberedningens sätt att mäta klimatpåverkan.

Enligt rapporten ”Norrland, skogen och klimatet” bidrar skogsnäringen i norra Sverige med klimatnyttor på 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, efter att egna fossila utsläpp i värdekedjan dragits av. 

För att förstå den siffran kan det jämföras med Sveriges rapporterade utsläpp för 2023 på 44 miljoner ton.

Klimatberäkningarna i rapporten baseras förenklat på formeln: Skogen + Produkter + Undvikna utsläpp – Fossila utsläpp = Total klimatnytta.

– Att bruka skogen är en viktig funktion för att hålla skogarna växtliga och på det sättet säkra att kolinlagringen hålls hög. Klimatnyttan stannar dock inte vid vad som händer i skogen, utan norrländsk skogsindustri gör via sina produkter nytta även i andra delar av världen, säger Per Funkquist, hållbarhetschef på SCA, i ett pressmeddelande.

I Sveriges fyra nordligaste län finns, enligt rapporten, 150 000 kvadratkilometer skog (15 miljoner hektar). Det är drygt hälften av all skog i Sverige. 

Knappt 30 procent av skogen i norra Sverige är undantagen från skogsbruk, antingen som reservat eller för att skogen är lågproduktiv. 

Ersätter fossila alternativ

Förnybara skogsprodukter står för 40 procent av klimatnyttan från de norrländska skogarna enligt rapporten. Av detta är två miljoner ton nettoinlagring av kol i produkter som exempelvis konstruktionsvirke. 

Cirka 14 miljoner ton kommer från att de förnybara skogsprodukterna ersätter fossila alternativ. 

– Att hålla olja och kol kvar under mark är en viktig klimatinsats som våra förnybara produkter står för. Väljer man pellets i stället för eldningsolja, biodrivmedel i stället för vanlig diesel eller byter ut glas, plast och metallförpackningar mot pappersförpackningar, så minskar man behovet av fossil energi och fossilbaserade produkter, säger Per Funkquist. 

”Får märkliga konsekvenser”

Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna är den svenska skogsnäringens bidrag med att hålla undan fossiltunga alternativ omkring 50 miljoner ton koldioxid varje år. SCA skriver att svensk skogsnäring under lång tid har påpekat att EU:s förordning om kolinlagring i skog och mark, LULUCF, ger en felaktig bild av skogens klimatnytta. 

LULUCF tar inte med förmågan hos skogssektorns produkter att hålla undan fossila utsläpp i sina beräkningsmodeller. 

– Det får i förlängningen väldigt märkliga konsekvenser. I Sverige märks det på Miljömålsberedningens arbete, där man föreslår åtgärder för att kortsiktigt öka kolinlagringen i svenska skogar med totalt sju miljoner ton. Problemet är att många av åtgärderna kommer minska tillgången till råvara och därmed kommer utsläppen av fossila klimatgaser att öka då minskade volymer förnybara produkter når marknaden, säger Per Funkquist. 

Leder till felbeslut

Han menar att felaktigheterna leder till att svenska politiker genomför kortsiktiga beslut som är negativa för samhällsekonomin och över tid dessutom dåliga för klimatet.

– Förslagen från Miljömålsberedningen bedöms kosta åtminstone 7 000 jobb. Detta samtidigt som det leder till minskad klimatnytta från produkterna. I äldre skogar avtar kolinlagringen och då har man skogar som binder mindre kol och ger sämre tillgång till förnybara produkter, säger Per Funkquist. 

Rapporten har tagits fram av SCA för att, som vd och koncernchef Ulf Larsson skriver i förordet, ”…belysa den norrländska skogens och skogsnäringens betydelse i den pågående klimatomställningen”. 

Ulf Larsson skriver vidare: ”Vi hoppas att denna rapport ska fungera som ett viktigt verktyg för beslutsfattare, forskare, näringslivet och allmänheten, genom att bidra till en fördjupad diskussion om skogens roll i klimatomställningen”.