Gränsen nådd för oklara rågångar

Fysiska gränsmarkeringar mellan skogsfastigheter har sina brister och kan ge upphov till osäkerhet och konflikter. En utredning som tittar på ett system med koordinatbestämda fastighetsgränser ska snart redovisa sina slutsatser.   

Än så länge är det de fysiska gränsmarkeringarna i skogen som är juridiskt bindande. En statlig utredning tittar just nu på förutsättningarna för koordinatbestämda fastighetsgränser. Foto: Mostphotos

Idag är utgångspunkten att en fastighetsgräns har den sträckning som har märkts ut på marken med hjälp av fysiska gränsmärken. Koordinatuppgifter kan bara få rättslig betydelse om gränsmärken inte finns, inte kan hittas eller om de av någon annan anledning inte ger klara svar om var gränsen går.

Det är bakgrunden till att regeringen år 2023 tillsatte en utredning som ska undersöka förutsättningarna för ett system där fastighetsgränser i första hand bestäms med koordinater och lämna förslag på hur ett sådant system kan införas. 

Syftet är bland annat en ökad rättssäkerhet för fastighetsägarna.

– Information om var fastighetsgränser går behövs i många sammanhang; i hela samhällsbyggnadsprocessen med översiktsplaner, detaljplaner och bygglov, när man ska bygga vägar, järnvägar och dra ledningar och inte minst inom jord- och skogsbruket, säger Bengt Kjellson, särskild utredare och före detta generaldirektör för Lantmäteriet, i ett pressmeddelande från Skogssällskapet.

Minskad lokalkännedom               

I takt med att allt fler äger skog på distans riskerar den lokala kunskapen om var gränser går att glömmas bort. Rågångar kräver dessutom underhåll eftersom gränsmarkeringar kan försvinna eller flyttas och med tiden bli svåra att hitta. 

– Med väl röjda rågångar eller andra synliga gränsmarkeringar blir det väldigt tydligt var gränsen går när du är ute i skogen. Koordinaterna kan du däremot inte se på plats i skogsbacken. För att ta reda på var en koordinatpunkt ligger behöver du ha en mer avancerad utrustning, en vanlig mobiltelefon är inte exakt nog, säger Bengt Kjellson. 

Enligt utredaren är den digitala registerkarta som idag finns på Lantmäteriets hemsida och i appen ”Min karta” uppbyggd av många olika underlag från olika tidpunkter och har varierande kvalitet. 

– Koordinatbestämda fastighetsgränser skulle kunna innebära ett tryggare ägande för enskilda skogsägare för då vet du precis var gränsen går och vilka träd som är dina, säger han.

Ett eventuellt införande av koordinatbestämda gränser kommer att pågå under lång tid.

– Vårt uppdrag är att föreslå en successiv övergång, säger Bengt Kjellson.

”Utredningen om koordinatbestämda fastighetsgränser” ska redovisas senast den 30 juni 2025. 

Vad säger lagen?

Enligt jordabalken har en fastighetsgräns den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. För att ange var fastighetsgränsen går används gränsmärken som metallrör i marken, råstenar eller stenrösen, stubbar, markeringar på träd eller rågångar. Fysiska gränsmärken på plats i skogen har företräde framför uppgifter på exempelvis en karta.

Källa: Skogssällskapet

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 09 april 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste