Norra Skog: ”Miljömålsberedningen missar skogens största klimatnytta”

Jonas Eriksson, medlemschef på Norra Skog och expert i utredningen, menar att miljömålsberedningen fokuserat för lite på skogsråvarans möjligheter att fasa ut fossila material. 

Miljömålsberedningens förslag om hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald och nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF), där skogen är en avgörande del, har överlämnats till regeringen.

Alla riksdagspartier har varit med i utredningen och arbetet har präglats av konflikter och vitt skilda åsikter om hur klimatmålen i skogen ska nås. 

Jonas Eriksson på Norra Skog menar att beredningens förslag lämnar mer att önska.

– Vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle ställer krav på att fossila råvaror fasas ut och att vi ersätter dem med förnybara produkter. Att i detta sammanhang enbart använda skogen som en lagringsplats för fossilt kol är ett kortsiktigt sätt att räkna, säger han i ett pressmeddelande.

– Den största nyttan får vi när vi använder produkter från skogen som drastiskt minskar användningen av fossilt kol. Det är det fossila kolet som är boven – inte den gröna skogen, fortsätter han.

Sågar förlängd omloppstid

Eriksson menar att miljömålsberedningens sätt att kategorisera olika skogsarealer leder till felaktiga slutsatser om hur det egentligen står till med klimatnyttan i de svenska skogarna.

– Tyvärr missar miljömålsberedningen att fullt ut redovisa arealer som Sverige kan tillgodoräkna och rapportera som skyddad natur. Detta gör att vi framställs sämre än andra länder, vilket är allvarligt eftersom det kan leda till att politiker och beslutsfattare riskerar att fatta viktiga beslut på felaktiga grunder, säger han.

Han är positiv till förslag om satsningar på information och rådgivning, men menar att förslag om förlängd omloppstid kan skada svensk skogsindustri.

– Det saknas en politisk analys för vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli med förlängd omloppstid. Man föreslår att lägga nästan 2,5 miljarder kronor på de här avtalen. Men detta skulle till exempel minska svensk skogsnärings årliga förädlingsvärde med cirka åtta miljarder kronor, säger Jonas Eriksson.