Rekordlåg naturlig föryngring i svenskt skogsbruk

Andelen naturlig föryngring har minskat stadigt de senaste decennierna och är nu nere på rekordlåga sju procent av föryngringsarealen.

Ny statistik från Skogs­styrelsen visar föga förvånande att den vanligaste metoden att få upp ny skog i Sverige är plantering. Från att ha legat kring 60 procent under början av 2000-talet har planteringsandelen ökat till dagens 87 procent.

På endast sju procent av föryngringsarealen kommer ny skog efter naturlig föryngring.

På 81 procent av den avverkade arealen får skogsbruket upp ny skog på det sätt som föreskrifterna kräver. Det är på samma nivå som förra året och det resultatet var då det lägsta på tio år. Föryngringar som undersöks ska uppnå vissa krav vad gäller antal huvudplantor och maximal andel luckor. Fram till förra årets inventering syntes en positiv utveckling från millennieskiftet och framåt. 

Högst andel godkända återväxter har Norra Norrland med 91 procent godkänd areal. Götaland har 81 procent och Södra Norrland 78 procent. Lägst godkänd andel har Svealand med 76 procent. 

Kategorin Övriga ägare har under hela 2000-talet haft ett bättre resultat än enskilda skogsägare. Skillnaden mellan kategorierna har minskat genom åren. Enligt årets resultat har övriga ägare 83 procent godkända föryngringar och enskilda 79 procent. 

Genomsnittligt antal huvudplantor per hektar är 2 315. Tall är vanligast med cirka 46 procent av huvudstammarna, följt av gran på cirka 34 procent.