Utredaren gläntade på dörren till nya skogsutredningen

”Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk”. Det är namnet på den nya skogsutredningens delbetänkande som presenteras den 19 december. Utredare Göran Örlander berättade om arbetet med utredningen vid Nationella skogsprogrammets årskonferens i Växjö.

I februari ringde landsbygdsministerns statssekreterare Dan Ericsson till Göran Örlander och frågade om han ville bli ansvarig för regeringens nya skogsutredning.

− Jag åkte bil med en av våra söner och sonen sa att du som har hållit på med skog så länge, du borde skriva en bok om hur man ska sköta sin skog. Sedan ringer statssekreteraren och frågar om jag kan ta hand om utredningen. Jag tänkte att det nog är ett tecken, så det blev ett ja ganska snabbt, berättar Göran Örlander. 

Uppdraget från regeringen är att utgå från utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, ta hänsyn till policyutvecklingen inom EU och överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan.

Hela utredningen ska vara klar den 31 augusti 2025. De, enligt regeringen, mer akuta frågorna ska redovisas i ett delbetänkande som presenteras den 19 december kl. 14.00. 

Hyggesanmälan ses över

Några exempel på frågor som finns med i delbetänkandet är hur arealen för hyggesanmälan ska se ut och om det finns alternativ till hyggesanmälan. Några detaljer om förslagen kunde utredaren inte gå in på. 

Örlander bemötte också påstått läckta uppgifter från utredningen om att tillstånd för att avverka fjällnära skog ska ersättas av en anmälningsplikt. 

− Det är klart att det är rimligt att titta på den frågan. Mer än så vill jag inte säga nu. 

Han kommenterade också Skogsstyrelsens roll i tillsynsarbetet.

− Det är ingen hemlighet att dagens tillsynsarbete inte fungerar så bra. Vi lägger förslag för att få det att fungera bättre.

I breda ordalag beskrev Göran Örlander sina förhoppningar om framtidens skogspolitik.

− Det ska finnas en stabilitet i skogspolitiken, det går inte att ändra hela tiden. Ju bredare överenskommelser man har desto bättre. 

Han tyckte också att det är viktigt att lyfta allt positivt som händer i det svenska skogsbruket. 

− Jag tror att allmänheten kanske tror att skogsägare inte vårdar sin skog och att de som jobbar i skogen inte bryr sig. Jag möter så otroligt många intresserade skogsägare, jätteduktiga entreprenörer och skogsarbetare som brinner för detta på ett helt annat sätt, tycker jag i alla fall, än jag ser i andra yrkeskategorier. Vi borde berätta mer om det. 

Tagit in många åsikter

Arbetet med utredningen sker med så stor öppenhet som möjligt, berättar Göran Örlander. Till sin hjälp har han ett handplockat team med bland annat stor juridikkunskap, en branscherfaren expertgrupp och en politisk referensgrupp med en representant från varje riksdagsparti. Örlander säger också att han har varit angelägen om att träffa alla berörda väsentliga aktörer, som markägarorganisationer, miljöorganisationer, finanssektorn med mera. Han har även träffat skogsägare, tjänstemän på Skogsstyrelsen och så vidare. 

− Jag har inte sagt nej till någon som har velat träffa oss. Det har tagit mycket resurser att samla in information.

En tid in i arbetet fick han betona att han inte bara ville ha in synpunkter på sådant som branschen tycker inte fungerar – han ville ha förslag på lösningar också. 

− Det är inte primärt jag eller teamet som ska lösa alla problem. Kom inte bara och säg att det är fel, säg vad som är lösningen. Helt plötsligt blev kommunikationen helt hanterbar, säger Göran Örlander.  

Vill slopa vågskålarna

Den välkända illustrationen av en vågskål som balanserar produktions- och miljömålen i skogen tycker utredaren är felaktig och till och med skadlig. 

− Den säger att satsar man på produktion förlorar man på miljön och satsar man på miljöhänsyn förlorar man produktion. 

Han använder hellre bilden av ett spindelnät, som också finns på omslaget till delbetänkandet, som ett sätt att visa att saker kan gå i varandra och samverka för att lösa problem. 

− Vi ska gå ifrån ett tillstånd idag när både skogsägare och skogsindustri tvekar om skogspolitiken och vad som ska komma ur den. Det ska finnas en trygghet i detta, att jag kan bruka min mark och det är min egendom och jag får en utkomst eller blir åtminstone rättvist behandlad. Och för skogsindustrin är det viktigt att man vet hur det ser ut framåt i tiden. Det är min vision i alla fall, så får vi se hur bra vi lyckas, säger Göran Örlander.