Nya ledamöter i KSLA:s skogsavdelning
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens möte den 14 november valdes sju nya ledamöter in i akademiens skogsavdelning.
Nya i KSLA:s skogsavdelning är Sanna Black-Samuelsson, Uppsala, Caroline Bonde Diechmann, Katrineholm, Johan Freij, Stockholm, Jonas Fridman, Vännäs, Karin Fällman Lillqvist, Nyköping, Olof Hansson, Växjö, och Louise Karlberg, Stockholm.
Ny internationell ledamot är Helga Puelzl, Österrike.
Totalt i akademiens tre avdelningar valdes 27 nya ledamöter in.
KSLA:s Skogsavdelning arbetar med frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt och de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar.
Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.
Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.
I och med de nya invalen har akademien 552 svenska och 190 utländska ledamöter, totalt 742 ledamöter. Av dessa är 17 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 213:e högtidssammankomst den 28 januari 2025.
Fakta: Nya ledamöter i Skogsavdelningen
Sanna Black-Samuelsson, (1969) är docent i skogsgenetik. Hon är processförvaltare för policyfrågor och ansvarar för skogsgenetiska frågor på Skogsstyrelsen. Hon har varit huvudsekreterare i den statliga utredningen Skogsträdsförädling för ökad motståndskraft. Innan hon kom till Skogsstyrelsen arbetade hon som forskare på SLU.
Caroline Bonde Deichmann (1982) äger och driver Ericsberg, en av landets största privata jordegendomar. Hon har genom driften av gården goda insikter i frågor som väger samman skogsbruk, jordbruk, jakt och viltvård, biologisk mångfald, turism och kulturmiljövård. Hon är en tydlig kommunikatör med breda perspektiv och ett engagerande ledarskap.
Johan Freij (1960) är jägmästare och ekonom med erfarenhet från forskarvärlden, konsultbranschen, skogsägar- och bolagsskogsbruket samt finanssektorn och har därigenom bred kunskap i bioekonomi. Han har erfarenhet från plantgenetik till skogsindustrins försörjningskedjor I nordiskt skogsbruk och från skogsrelaterade ESG-frågor (Environmental, Social and Governance) med fokus på gröna obligationer, kolkrediter och EU:s taxonomi.
Jonas Fridman (1963) är jägmästare och skoglig doktor. Han är forskningsledare och senior miljöspecialist vid SLU. Jonas har under lång tid varit en viktig person i utvecklingen av Riksskogstaxeringen och arbete med sammanställningar och presentationer från denna för svenskt skogsbruk och svensk miljövårds essentiella institution. Han har under senare år utvecklat den externa presentationen av ”Rikstaxens data” på ett värdefullt sätt.
Karin Fällman Lillqvist (1975) är jägmästare och skoglig doktor. Hon är hållbarhetschef på Skogssällskapet och ansvarar för dess forskningsfinansieringsverksamhet. Karin har tidigare arbetat på Sveaskog och svenska FSC-kansliet (Forest Stewardship Council). Hon var med och startade Sveriges Allmänningsskogars förbund och sitter med i Energimyndighetens Energiutvecklingsnämnd.
Olof Hansson (1975) är jägmästare och ekonom samt skogsdirektör på Södra och ordförande i Södras forskningsstiftelse. Hans mångåriga karriär på Södra Skogsägarna spänner från skoglig rådgivare till affärsområdeschef och skogsdirektör. Han är även skogsägare och ordförande i Skogforsk.
Louise Karlberg (1974) är fil dr och chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Hon har erfarenhet av forskning inom hållbar naturresursförvaltning med fördjupning i frågor kring mark- och vattenresurser. Hon har bedrivit tillämpad tvärvetenskaplig forskning med naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv och har ett omfattande nätverk såväl nationellt som internationellt.
Helga Puelzl (1972, Österrike) är PhD och biträdande chef för policy support vid European Forest Institute. Hennes främsta forskningsintressen är europeisk och internationell styrning och policyförändringar inom skogsområdet. Hon fokuserar starkt på policystöd, med särskilt intresse för att förstå beslutsfattares behov och att koppla dessa behov till forskning.
Källa: KSLA