Forskningssatsning ska utveckla skogsdikning och hyggesfritt skogsbruk

Skogsägarnas Forskningsfond har beslutat att stödja två projekt för utveckling av hållbart skogsbruk. Det handlar dels om bättre underlag för beslut om dikning, dels om utveckling av hyggesfritt skogsbruk.

De två projekt som nu får ekonomisk stöttning handlar om digitala hjälpmedel i dikning och återvätning, och hyggesfria avverkningar. Foto: LRF

Skogsägarnas Forskningsfond drivs av Mellanskog, Norra Skog, Södra och LRF och syftet är att stödja projekt som genom ny teknik förbättrar förutsättningarna i vardagen för familjeskogsbruket i Sverige. Fonden satsar nu tre miljoner kronor på utveckling av digitala beslutsstöd och AI i två projekt som handlar om dikning och återvätning, och utveckling av hyggesfritt skogsbruk. Skogforsk ansvarar för genomförandet av projekten.

Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, menar att det är viktigt med utvecklad teknik som effektiviserar arbetet med hyggesfritt skogsbruk där den brukningsmetoden är lämplig. Foto: LRF

Idag tas beslut om ett skogsdike ska rensas eller om marken är mer lämpad för återvätning genom manuell bedömning i fält. Skogforsk anser att det finns en nytta med att utveckla digitala beslutsstöd för att göra arbetet mer tidseffektivt. Målet är också att skapa bättre vägledning till skogsägaren kring hur lämpliga områden för återvätning av mark ska väljas ut och visualisera effekterna. 

Digitala trädkartor

− Rätt rensade diken och bättre rensade diken bidrar till att öka tillväxten i skogen, vilket är bra både för skogsägarens lönsamhet och för klimatet. Samtidigt finns det mål i samhället och intresse om ökad återvätning och det är viktigt med bra beslutsstöd för att göra det på bästa sättet, säger Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna, i ett pressmeddelande. 

Det andra projektet syftar till att utveckla en modell som kan underlätta för maskinförare i hyggesfria avverkningsuppdrag. Modellen ska kombinera data från skördare och laserskanning från luften för att skapa detaljrika trädkartor. Kartorna används sedan för att förbättra styrningen av avverkningsarbetet och för att stödja naturvårdsuppföljningen. 

Modellen ska även kunna användas för att ge skogsägare bättre dokumentation och uppföljning av genomförda avverkningar.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 15 oktober 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste