Orsa Besparingsskog säljer biokrediter – första kommersiella affären i hamn

För första gången har kommersiella biokrediter sålts i Sverige. Ett försäljnings- och marknadsföringsföretag har köpt krediter från elva hektar skogsmark av Orsa Besparingsskog. Målet är att gynna den biologiska mångfalden.

Foto: Orsa Besparingsskog har sålt biokrediter som gäller elva hektar skogsmark till bolaget Devi Group. Affären är den första i sitt slag i Sverige. Foto: Pär Andersson

Biokrediter går ut på att ett företag köper insatser som bevarar, utvecklar och restaurerar den biologiska mångfalden på en specifik skogsareal. Säljaren/skogsägaren får ekonomiskt utrymme att utföra åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. För köparen blir det en sorts sponsring av biologisk mångfald – en summa pengar byts mot att bolaget får synas i ett positivt sammanhang. Principen är densamma som för kolkrediter inom jordbruket där syftet är att finansiera kolbindning. 

Syftet med affären är att stärka den biologiska mångfalden i skogsområdet, med särskilt fokus på att gynna den hotade mosippan. Foto: Mostphotos

Nu har biokrediter sålts på kommersiell basis för första gången i Sverige. Försäljnings- och marknadsföringsföretaget Devi Group, med omkring 110 medarbetare och kontor i Stockholm och Örebro, har köpt krediter från elva hektar skogsmark som ägs av Orsa Besparingsskog. Att gynna den hotade mosippan är ett centralt mål i just det här fallet.

Affären sträcker sig över fem år av den totala projektperioden på 20 år. 

Affären har skett via Treebula (före detta Virkesbörsen) som tillsammans med Qarlbo Biodiversity har utvecklat ett system för handel med biokrediter. 

Ny intäktskälla från skogen

Orsa Besparingsskog äger ca 75 000 hektar, varav 60 000 hektar är produktiv skogsmark. De beskriver själva sitt skogsbruk som storskaligt med en målsättning om att kombinera produktionsskogsbruk med en hög grad av naturhänsyn. 

− Det här är ett nytt och innovativt sätt att både förstärka den biologiska mångfalden samtidigt som vi skogsägare får en ekonomisk avkastning för vår insats, säger Per Eriksson, vd och skogsförvaltare på Orsa Besparingsskog, i ett pressmeddelande.

Hans företrädare, Anders Andersson, har tidigare berättat för Skogsaktuellt om varför Orsa Besparingsskog är med i projektet.

− Detta skulle ju kunna bli en ny typ av kassaflöde ihop med de traditionella sätten som idag sker genom försäljning av rundvirke och biobränsle. Biokrediter kanske inte passar alla skogsägare, men kan kanske vara lösningen för en del.

5 500 kronor per hektar

Arez Hossein, vd och ägare på Devi Group, tror att hans bolag kommer att gynnas av köpet av biokrediter, särskilt på lite längre sikt. Foto: Privat

Arez Hossein är vd och ägare på Devi Group och för Skogsaktuellt förklarar han varför bolaget har valt att investera i biokrediter. 

− Vi har ingen koppling till skogsbruk, utan jag halkade in på Treebulas sociala medier och hittade information om deras olika projekt och att man kan följa de olika projekten. Det finns en spårbarhet i det som jag gillar. Det blir tydligt vad det är vi skyddar och vilka åtgärder som ska göras under den här perioden. 

Vad tjänar ni på affären?

− Förutom att vi bidrar till en positiv miljöpåverkan så stärker vi vår hållbarhetsprofil och får en möjlighet att skilja ut oss på marknaden. Vi är stolta över att vara först och våga ta steget och jag hoppas att vi kan inspirera fler företag att göra detsamma. Jag är övertygad om att detta kommer att stärka vårt varumärke och vår image, men vi tjänar inte på det i form av pengar eller avkastning.

Hur mycket har det kostat? 

− Vi kommer att betala cirka 5 500 kronor per hektar och år. Ekonomiskt motsvarar avkastningen vad ett aktivt produktionsskogsbruk hade gett, men täcker även de naturåtgärder som behöver göras för att öka den biologiska mångfalden, säger Arez Hossein på Devi Group.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 03 oktober 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste