Ny utredning: 20 procent av Svenska kyrkans skog ska skyddas

Svenska kyrkans skogsbruk behöver ställas om för att möta hotet mot den biologiska mångfalden. Det konstateras i Svenska kyrkans skogsutredning.

I utredningen ”Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp” föreslås en omställning till ett mer naturnära skogsbruk i Svenska kyrkans skogar. Foto: Pär Andersson

Den särskilde utredaren Göran Enander, före detta landshövding i Uppsala län, föreslår i utredningen att 20 procent av Svenska kyrkans skogsareal ska skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring. En tredjedel av arealen ska ställas om till naturnära skogsbruk. På resterande areal ska skogsbruket anpassas med ökad generell hänsyn till biologisk mångfald, minskad hyggesstorlek och högre ålder på skogen innan den får avverkas. 

Utredaren menar också att kyrkans skogsbruk behöver leva upp till urfolksrättens principer och värna rennäringen, som en del i Svenska kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket.

− Svenska kyrkans budskap om ansvarstagande för klimatet behöver omsättas tydligare i konkret handling inom förvaltningen av skog och mark. Förslagen stakar ut en långsiktigt hållbar väg framåt, definierar en annan avvägning och en ny balanspunkt för de fyra hållbarhetsdimensionerna, säger Göran Enander i ett pressmeddelande.

Konfliktnivån ska sänkas

Göran Enander, utredare av Svenska kyrkans skogsförvaltning, hoppas att kyrkan inom något år ska ses som ett föredöme när det gäller hållbart skogsbruk. Foto: Mikael Stjernberg/Ikon

Målet är att skogens ekologiska, sociala, andliga och existentiella värden ska ges större tyngd framöver. Ett varsammare skogsbruk och ett tydligare hållbarhetsarbete ska främja dialog, minska konflikter och dämpa människors oro, menar utredaren.

− Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger Göran Enander.

Utredningen har kommit fram till sina slutsatser efter ”…en bred dialog med företrädare inom Svenska kyrkans olika nivåer, forskare, myndighetsföreträdare, civilsamhället och barn och unga”, skriver Svenska kyrkan.

Nationella mål

Förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och innebär sammanfattningsvis stärkt skydd för biologisk mångfald och kulturvärden, förbättrad uppföljning och tillsyn, ökad lokal delaktighet och reellt samiskt inflytande. 

Gemensamma nationella mål ska styra inriktningen på skogsbruket, men respektive stift kommer att få bidra på sitt sätt utifrån exempelvis geografiska förutsättningar. De nordliga stiftens skogsbruk ska till exempel anpassas efter rennäringens behov. 

Idag är kyrkans huvudfokus i skogsbruket att generera ekonomisk avkastning, vilket enligt ett pressmeddelande från Svenska kyrkan har lett till kritik både inom kyrkan och från civilsamhället. Foto: Pär Andersson

Lägre intäkter

Omställningen av Svenska kyrkans skogsbruk bedöms innebära lägre nettointäkter under en övergångsperiod. Minskningen beräknas till en fjärdedel av nuvarande intäkter från skogsförvaltningen, drygt 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av 2023 års kyrkoavgift eller 0,4 procent av kyrkans samlade intäkter. 

Svenska kyrkan skriver: ”Kostnader för omställningen ska bäras solidariskt inom Svenska kyrkan och de ekonomiska förutsättningarna för församlingar och pastorat som får direkt utdelning från tillgångarna ska skyddas”. 

Fakta: Svenska kyrkans prästlönetillgångar

Skog: 460 000 hektar

Jordbruksmark: 46 000 hektar

Fonder: Värda 4,5 miljarder kronor

Skogsinnehavet är det femte största i Sverige och förvaltas av de 13 stiften.

Intäkterna från prästlönetillgångarna motsvarar cirka två procent av kyrkans årliga intäkter.

Källa: Svenska kyrkan

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 26 september 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste