Skogsägare protesterar mot planerna på solcellspark

På en skogsfastighet i Hollstorp, strax utanför Växjö, vill Nordic Solar Solkraft AB bygga en solcellspark på 149 hektar. Sveaskog äger fastigheten och kommer att arrendera ut skogsmarken till bolaget, om bygget beviljas. Skogsägare i närområdet är nu oroliga för hur deras egen skog och boendemiljö kommer att påverkas.

− Jag tror att vi kommer att behöva en hel del solel framöver, men jag tror att vi kommer att behöva virke också. Vi kan få båda delar och det måste ju vara bättre än att minska virkesproduktionen för att få solel. Jag förstår att det inte är lätt för de stora bolagen att förhandla med en massa takägare till exempel, det är enklare att hugga ner ett stort skifte och bygga där, säger Jan Karlsson, mångårig skogsarbetare och ägare av 28 hektar produktiv skog som gränsar till Sveaskogs fastighet.

I början av sommaren fick fastighetsägare inom 500 meters radie från den planerade solcellsparken ett brev från konsultbolaget Envigo med information om projektet. Där står att Nordic Solar avser att etablera en solcellspark med tillhörande transformatorstationer på en yta av cirka 149 hektar. Anläggningen kommer att producera fossilfri energi i omkring 50 år och ha en installerad effekt på cirka 95 MW. Envigo informerade om att ett samråd kommer att genomföras, där alla får möjlighet att lämna in sina synpunkter. 

I samrådsunderlaget står att anläggningen planeras påbörjas under 2025.

Olika åsikter om skogen

Flera skogsägare och andra boende i Hollstorp reagerade starkt när de läste informationsbrevet. De menar att det är fel av Sveaskog att ersätta välskött skogsmark under stark tillväxt med solelsproduktion. 

I samrådsunderlaget gör konsultbolaget en bedömning av skogsmarken: ”Marken inom området innehar idag låg kvalitet för skogsbruk”. 

Jan Karlsson har en annan uppfattning.

− Envigo har nedvärderat skogsmarken. Det är en väldigt bra produktionsskog. Rätt mycket är i 50-årsåldern, det mesta är gran men där är inte så lite tall faktiskt, och boniteterna är bra, säger han.

Sveaskog menar att deras uppdrag som Sveriges största skogsägare är att skapa värde från skog och mark.

− I vissa fall kan det innebära att vi använder marken på andra sätt än för konventionellt skogsbruk. Samhället har ett extremt stort behov av ny energi, det behövs en fördubbling av elproduktionen till år 2040. Vi har ett samhällsansvar att se till att elproduktion från förnyelsebar energi blir möjlig, säger Rickard Sandström, som arbetar med hållbar affärsutveckling på Sveaskog.

Ser du några problem med att skogsmark tas ur produktion?

− Lokalt kan det ha en viss påverkan på virkesflödet, men ser man till andelen skogsmark som vi tar i anspråk för solkraft är det en försvinnande liten del av vårt totala innehav. Det som finns i vår pipeline för solkraft totalt i Sverige idag är 2 000 till 3 000 hektar. Med tanke på att vi äger nästan fyra miljoner hektar är vi nere på promillenivå. Sedan ska man ha respekt för att det lokalt kan ha stor påverkan att bo granne med en 150 hektar stor solkraftspark. Jag har all respekt och förståelse för att det kan ha stor betydelse för enskilda personer, säger Rickard Sandström.

Stormskador, avrinning och jakt

Bland grannar finns även en oro för stormskador när en 149 hektar stor yta med omkringliggande skog öppnas upp. Hollstorps Viltvårdsområde skriver i ett yttrande i samrådet: ”Man kan likna det med när stormen Gudrun öppnade upp stora arealer i våra skogar. Sedan kom stormen Pär och blåste ner resten. Flera av markägarna har dessvärre dessa erfarenheter i bagaget”. 

Man är också orolig för hur vattenbalansen i området ska påverkas. Kommer vattenavrinningen till angränsande marker leda till att grannarnas skog blir sankmarker? Troligen inte, enligt konsultbolagets undersökningar, men grannarna är tveksamma.

Den aktuella fastigheten ligger mitt i jaktlagets 1 600 hektar stora jaktområde och man menar att etableringen av en solcellspark skulle förstöra den unika jakt- och viltvårdsmiljö som har förvaltats under lång tid. 

− Vi har arrenderat jakten av Sveaskog sedan 1951 och man kan tycka att det är lite synd att de inte ens ringer och frågar vad vi tycker innan de gör detta. Det tar ju 70 år innan du kan gå i något som liknar en skog där igen, säger Håkan Jönsson, ordförande i Hollstorps VVO.

Äganderättens betydelse

Äganderätten för skogsägare har debatterats flitigt den senaste tiden och många oroas över att den begränsas på olika sätt. 

Hur ser ni på Sveaskogs äganderätt i det här fallet, ska de inte få göra som de vill med sin egen skog?

− Jag är, egentligen som alla andra, delägare i Sveaskog, så jag tycker att jag borde ha en del att säga till om. Sveaskogs uppgift är att förvalta skogsmarken och i huvudsak behålla den som just skogsmark. Det är klart att de måste få bygga vägar, ledningar och annat men att göra om ett helt område så här… Det måste finnas en balans där man tar hänsyn till människor och hur det påverkar omgivande skogsmark och jakt, säger Jan Karlsson.

Håkan Jönsson är inne på samma spår:

− Sveaskog har många visioner och det känns i det här fallet som att de inte är värda vatten. Tittar du på bokslutet står det 3,5 miljarder på sista raden. Måste du ha den sista miljonen också? Retar du inte bara upp folk och gör att de inte vill upplåta sin mark i framtiden? Som stat måste man föregå med gott exempel, säger han.

Sveaskog å sin sida är trygga med att samråden gör att alla åsikter får komma fram och att beslutande myndighet fattar rätt beslut.

− Samråden är ett sätt att lära oss hur människor tycker och uppfattar oss för att vi ska kunna utveckla vårt arbete. Äganderätten är för oss en tvådelad fråga. Hur mycket måste vi anpassa oss och hur mycket vill vi anpassa oss? Vår ambition är att anpassa oss mer än vad lagen kräver. Sedan är det upp till prövande myndighet att bedöma helheten, om de närboende har tillmötesgåtts tillräckligt och så vidare, säger Rickard Sandström.

Oro för lönsamheten

Grannar och närboende är också skeptiska till lönsamheten för en solcellspark. Man menar att flera vind- och solkraftsbolag har fått lägga ner på grund av låga och till och med negativa elpriser. Solceller producerar el när förbrukningen är som lägst vilket orsakar problem med att balansera elsystemet. 

En oro finns för vad som händer med de 149 hektaren om lönsamheten blir för dålig och Nordic Solar Solkraft skulle gå i konkurs. Rickard Sandström på Sveaskog menar att man inte behöver vara orolig för att parken överges även om affären skulle bli olönsam.

− El som produceras i solkraftsparker behöver inte säljas på spot-marknaden, man behöver alltså inte sälja till negativa priser. Elhandelsavtal, så kallade PPA-avtal, innebär att man på många års sikt kommer överens om ett pris med en köpare i förväg. Det finns dessutom avsatta medel för att ha råd att återställa en solkraftspark om bolaget går i konkurs. Man behöver inte vara orolig för att det blir en soptipp, säger han.

Under hösten lämnas en miljö­konsekvens­beskrivning, samrådsunderlag och annan dokumentation in till Läns­styrelsen Kronoberg som sedan tar beslut om projektet.