Högsta rotnetton sedan oljekrisen

Prishöjningarna på skogsråvara fortsätter att avlösa varandra. Dagens rotnetton, alltså mellanskillnaden mellan intäkt och kostnad efter avverkning, är de högsta sedan oljekrisen på 70-talet, enligt Danske Banks skogsexperter. 

Enligt Skogsstyrelsens statistik har snittvirkespriset i Sverige ökat med knappt 40 procent när årssnittet 2022 jämförs med april 2024. Prisökningen är ”bara” knappt 40 procent, eftersom myndighetens uträkning bygger på statistik från hela landet och endast på leveransvirke, vilket omfattar cirka åtta procent av virkesförsäljningen.

Enligt Johan Freij, fristående skogsexpert som skriver om ämnet i Danske Banks senaste nyhetsbrev, får vi gå tillbaka 34 år till 1990 för att i fast penningvärde hitta högre rundvirkespriser än under våren 2024.

Rekordhögt rotnetto

När kostnaden för avverkningen dras från intäkten återstår rotnettot. Inte sedan 1977, alltså för 47 år sedan, var rotnettot i fast penningvärde lika högt som idag, enligt Danske Bank. I den virkesprisboom som följde efter oljekrisen kom tre år (1974, 1975 och 1977) med högre rotnetton än i våras. 

Backar vi förbi oljekrisen kommer vi ända tillbaka till åren efter Koreakriget, i mitten av 1950-talet, innan vi hittar lika höga rotnetton som idag. Johan Freij, skogsexpert: 

”Vi har inte fullödig statistik som har med sommarens kraftiga virkesprisökningar men får vi våga oss på en gissning så kan det vara så att just nu är skogsägarnas rotnetto det högsta på 68 år!”. 

Ändrade skatteregler

Han tillägger att det finns stora skattemässiga skillnader idag jämfört med exempelvis 1970-talet. Då fanns den så kallade ”pomperipossaeffekten” – skatten från skogen lades ovanpå den sammanlagda hushållsinkomsten, egenavgifterna beskattades och det fanns förmögenhetsskatt på fastigheten. Resultatet blev skatter på 60-120 procent. 

”Idag kan många skogsägare med ordning på ekonomin klara sig runt 30 procent i skatt för skogsinkomsterna. På 1950-talet var däremot skattetrycket ofta ännu lägre än idag”, enligt Johan Freij.

”Kan svänga snabbt”

Varje period från andra halvan av 1900-talet till idag när virkespriserna har varit ovanligt höga, har föregåtts av en unik global händelse. Koreakrisen, oljekrisen, coronapandemin för att ta några exempel. 

Corona-utbrottet skapade ett, som Danske Bank uttrycker det, exceptionellt sug efter trävaror, vilket gjorde att trävarupriserna skenade och sågverkens lönsamhet exploderade med stora investeringar som följd. Därefter invaderade Ryssland Ukraina, det blev en internationell lågkonjunktur och byggandet minskade. 

Sågverk i bland annat Sverige står nu med en ökad kapacitet men får inte tag på önskade timmervolymer även om priserna höjts i flera omgångar. 

Danske Bank konstaterar att alla tidigare ”virkesprisboomer” har avslutats snabbt och brutalt, både vad gäller trävarupriser och virkespriser för skogsägaren. Det som talar mot en lika drastisk vändning den här gången menar bankens skogsexperter är den globala brist på barrträdsved som väntar.

Man spår samtidigt en kraftigt ökad efterfrågan av virke som ersättning för fossilkrävande byggmaterial som stål och betong. Johan Freij, skogsexpert, tror att om kriget i Ukraina skulle sluta så kan den globala virkesbalansen svänga relativt snabbt. ”Det ekonomiska samvetet är förvånansvärt kort!”, skriver han.