SLU ser över jakttiderna – önskar observationer av när djuren får ungar

Våren kommer tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan, konstaterar SLU som har börjat en översyn av jakttiderna. Nu vill de ha hjälp av jägare och andra som ofta vistas i skogen med observationer av medelstora däggdjur.  

− All viltförvaltning bygger på avvägningar. För att hitta bra sådana behövs aktuell kunskap. Nu hoppas vi att jägare och andra vill bidra med bilder av familjegrupper och av döda individer för att den kommande översynen ska kunna baseras på bättre kunskap för de här arterna, säger Fredrik Widemo, forskare vid Institutionen för vilt, fisk & miljö och som leder forskningsprogrammet, i ett pressmeddelande.

Nya förutsättningar

Jakttiderna är anpassade för att föräldradjur inte ska fällas medan det finns ungar som är beroende av dem. Aktuell kunskap om när ungarna föds och när de är gamla nog att klara sig själva är avgörande för att detta ska fungera. På grund av att våren kommer betydligt tidigare nu än för några decennier sedan frågar sig SLU hur det påverkar skogsdjurens liv. Föds ungarna tidigare? Blir de i så fall även självständiga tidigare? 

I ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket ska SLU undersöka bland annat detta. Fokus ligger på rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver.  

− Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende, säger Cecilia Di Bernardi, forskare vid Grimsö forskningsstation.

Skicka in bilder

Vid den förra översynen av jakttiderna, 2019-2020, skickades flera hundra remissvar på förslagen in till Naturvårdsverket, vilket enligt SLU visar att frågan engagerar och är viktig för många. 

SLU efterfrågar nu bilder av familjegrupper som gör det möjligt att avgöra när ungarna fötts och hur länge de följer föräldrarna. Bilder av fällda hondjur från början av jaktsäsongen kan visa om ungarna fortfarande diar. Här har jägarna med sina viltkameror en unik möjlighet att bidra med kunskap, menar SLU. 

”Självklart kan dock all allmänhet bidra med bilder av familjegrupper respektive döda individer”, skriver SLU.