Ny studie: Skogsbränder ökar polariseringen i klimatfrågan

Hur påverkade de stora skogsbränderna 2018 svenskarnas syn på klimatfrågan? Inte på det sätt som forskare tidigare trott, enligt en studie från SLU. 

Xiao Hu har disputerat vid institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet och har undersökt hur människors attityder och oro för ett förändrat klimat förändrades efter sommaren 2018. Den heta sommaren blossade enorma skogsbränder upp i framför allt Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län och omkring 25 000 hektar skog förstördes. 

− De här var de värsta bränderna i modern tid. Runt om i Sverige blir det här ett uppvaknande; så här kan framtiden bli om inte klimatförändringarna stoppas. Men inte hos alla, det ska visa sig att många har en helt annan reaktion på bränderna, säger Xiao Hu till SLU.

Tidigare inställning avgör

Hennes tes i avhandlingen är att det är svårt för politiker att få igenom större klimatreformer eftersom det saknas ett brett stöd från allmänheten – trots att tidigare forskning visar att de som drabbas av naturkatastrofer tenderar att bli mer engagerade i klimatfrågor.

− Om det här stämmer så skulle vi sett ett ökat stöd för klimatpolitik efter exempelvis skogsbränderna 2018. Men min forskning tyder på att det inte riktigt stämmer. Klimatoron ökar, men det kopplas inte till hur nära branden personen var. I stället handlar det om hur engagerad personen var i klimatfrågor sedan tidigare, säger Xiao Hu.

För att komma fram till sina slutsatser har hon undersökt data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som undersöker vad svenskar tycker i en rad olika frågor. 

Politisk splittring

Skogsbränderna drev enligt studien inte på en bred oro för global uppvärmning. Oron ökade kraftigt hos dem som redan var engagerade, men den steg endast lite hos dem som inte brydde sig lika mycket om klimatfrågor sedan tidigare. 

Studien visar också en skiljelinje mellan olika politiska läger. De som sympatiserar med partier på vänsterkanten är generellt mer intresserade av klimatpolitik och oroades mer av skogsbränderna. Personer på högerkanten håller överlag inte klimatfrågorna lika högt och berördes inte lika mycket av händelserna sommaren 2018, enligt studien.

− Det här leder till en ökad polarisering. Avståndet mellan de som är mer oroade och de som är mindre oroade för global uppvärmning växer. Mer information om klimatförändringar och dess koppling till extremväder verkar inte påverka de som redan är skeptiska till klimatpolitik. För att nå dem behövs förmodligen andra argument, säger Xiao Hu.