Skogsindustrierna om naturrestaureringslagen: För liten hänsyn till länders skillnader

EU:s omstridda naturrestaureringslag är klubbad. Skogsindustrierna skriver i en kommentar att man nu hoppas att den svenska regeringen kan hitta balansen i implementeringen.

EU:s naturrestaureringslag handlar bland annat om att återskapa ängar och våtmarker med syftet att rädda den biologiska mångfalden och stärka EU mot framtida klimatförändringar. Foto: Pär Andersson

− I ett svenskt perspektiv ser vi en risk för stora samhällsekonomiska konsekvenser på grund av begränsningar i markanvändningen som särskilt drabbar skogsbruket. Parlamentet och många medlemsstater har kritiserat bristen på hänsyn till andra samhällsmål, som tillgång till förnybara råvaror, och förslaget gör det därför svårare att nå klimatmålen, säger Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor EU och internationellt på Skogsindustrierna. 

Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor EU och internationellt på Skogsindustrierna, skriver att processen som lett fram till den nya lagen har kantats av stark kritik från många håll och hanterats kaosartat både i EU-parlamentet och rådet. Foto: Björn Leijon

Sverige, Finland, Ungern, Polen, Italien och Nederländerna var de enda länder som röstade nej till den nya naturrestaureringslagen. Det som ändrade majoriteten var att Österrikes miljöminister Leonore Gewessler gick emot sin egen regeringschef och röstade för lagen. 

− För att Sverige skulle kunna stödja det här förslaget hade det behövts ytterligare flexibilitet och förståelse för skillnaden mellan olika länders skog och skogsbruk, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Aftonbladet. 

Olika tolkningar av lagen

Skogsindustrierna är inne på samma spår och menar att lagstiftningen inte tar tillräcklig hänsyn till skillnader mellan medlemsstaterna. Särskilt med tanke på att EU:s medlemsstater tolkar habitatdirektivet på olika sätt och tillämpar olika system för att bevara och främja biologisk mångfald. 

− Skogsindustrierna uppmanar regeringen att se till så att lagstiftningen genomförs på ett balanserat sätt, exempelvis genom att närma sig övriga EU-länder i bedömningar av naturtypernas status och behov av att återställa naturtyper i områden där de inte finns idag. Medlemsstaterna kan också dra nytta av en gemensam förståelse för hur man väljer effektiva restaureringsåtgärder, balanserade mot andra politiska mål. På så vis kan man återställa naturen och få upp farten i klimatomställningen, och samtidigt minska de negativa effekterna på samhället, så som störningar av konkurrensen på den inre marknaden, säger Emma Berglund.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 juni 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste