Positiva reaktioner på regeringens artskyddsutredning

Regeringens nya utredning som ska se över artskyddsförordningen välkomnas på flera håll i Skogssverige. 

Knärot är ett exempel på en art som inte ska kunna avsevärt försvåra skogsbruk i framtiden, om regeringen får som den vill. Foto: Mostphotos

När regeringen i början av februari presenterade direktiven kring en ny skogspolitisk utredning, meddelade man att frågor som rör artskydd kommer att utredas separat under Klimat- och näringslivsdepartementets ledning. Den utredningen är nu tillsatt och ska vara klar senast den 31 december i år. 

Utredningen ska lämna förslag på nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare. Regeringen anser att bestämmelserna om nationellt fridlysta arter ska utformas så att exempelvis jord- och skogsbruk inte avsevärt försvåras. 

Man menar att skogsbruk inte ska avsevärt försvåras av förekomst av arter som förekommer i stora antal i stora delar av landet. Ett uppmärksammat exempel på en sådan art är orkidén knärot.

− Dagens situation medför orimliga inskränkningar för markägare runt om i vårt land. Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande. 

LRF överlag positiva

Lantbrukarnas Riksförbund ser den nya utredningen som ett steg i rätt riktning.

− LRF ser artskyddet som det största äganderättsliga problemet för familjeskogsägaren. Vi välkomnar att regeringen äntligen tänker göra något för att minska problemen, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF, i ett pressmeddelande.

Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, är bekymrad över att tillsatt artskyddsutredning inte tar upp förbud som rör fåglar. – Eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas av orimliga förbud som går betydligt längre än vad EU kräver, säger han. Foto: LRF

Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, är inne på samma spår.

− De generella artskyddsförbud vi har idag är en dålig metod när man vill skydda hela skogsbestånd. Det är rättsosäkert, leder till domstolsprövningar och innebär att helt fel områden prioriteras i våra avsättningar. Dessutom ger det kontraproduktiva incitament när den som skapar förutsättningar för fridlysta arter straffas med brukandeförbud och byråkrati. Vid långtgående intrång måste frivilliga avtal och formellt skydd i stället användas, säger han. 

Norra Skog: ”Glädjande”

Norra Skog menar att tillämpningen av nuvarande artskyddsregler ofta leder till orimliga konsekvenser för markägare. Ersättningsprocessen är ofta både oförutsägbar och tidskrävande, menar föreningen. 

− Det är glädjande att regeringen lyfter knärot som exempel på en art som inte ska förhindra skogsbruket i framtiden. Det har hunnit bli en hel del knärotsförbud för våra medlemmar och sådan tillämpning av artskyddsbestämmelserna är inte ändamålsenlig, säger Ida Nyberg, äganderättsjurist på Norra Skog, i en kommentar på skogsägareföreningens hemsida.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 18 juni 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste