Max kolkreditköp i Uganda – definitionen av att gå över ån efter vatten

Det finns goda skäl att tycka om Max. Med rötterna som norrländskt familjeföretag har de hyfsat tydligt stått upp för svenskt kött som ingrediens, även de dagar det kostat lite extra. De har också varit pionjärer på greenwashing, vilket jag ur ett marknadsföringsperspektiv förstår, men inte alls gillar. Nu slår green­washingen tillbaka.

Lokalt samarbete med skogsbranschen och Norrlands inlands lokalsamhällen skulle ge mer klimatnytta och social nytta, men tjänsten är inte lika sött och bekvämt paketerad som trädplantering i Uganda.

Max har i femton år köpt så kallade kolkrediter av det mycket lönsamma företaget ZeroMission Aktiebolag. De har i sin tur köpt rättigheter/sponsrat projektet Trees for Global Benefits i Uganda. Det går i korthet ut på att betala fattiga lantbrukare för att plantera träd på sin mark, i stället för att bruka den för matproduktion.

Även Arlas försök till marknadsföring av mjölken med argumentet netto-noll var ett samarbete med ZeroMission aktie­bolag. Arla gick dock på pumpen i Patent- och marknadsdomstolen, som tyckte att netto-noll-argumentet inte vara bevisat. Bland övriga kunder märks även Lidl och Arvid Nordqvist.

I en granskning som Aftonbladet publicerat visar det sig att lantbrukarna i Uganda inte förstått vidden av den förändring trädplanteringen innebär för dem och att de inte fått betalt som utlovat. Resultatet: förvärrad fattigdom, social misär och nu hugger en del av lantbrukarna ner träden, för att kunna odla mat igen.

Genom att beskriva sig och sin mat som problemet gör Max det svenska jordbruket en björntjänst. Fotosyntesen är motorn i det svenska jordbruket. Allt kring den processen kan förbättras och effektiviseras, men i grunden är det samhällets mest cirkulära och fundamentala verksamhet.

”Our whole industry is part of the problem, now we want to be part of the solution.”
Richard Bergfors, CEO Max Burgers

Om Max vill kompensera för koldioxidutsläpp med skogen som verktyg finns det en jättebra metod på företagets bakgård. Köp in norrländsk brännved, förkolna och sprid på mager skogsmark. Koldioxiden som träden tagit upp är då fångad för lång tid samtidigt som kolet bidrar till skogsmarkens vitalitet.

Om Max bara vill använda bioenergi, köp inte 100 procent vindkraft. Köp el från kraftvärmeverk som eldas med Norrländsk GROT och brännved från lokala skogsbrukare. Då gynnas de svenska skogsägarna i avfolkningsbygd och Max slipper vara del i rovdriften på Norrlands landsbygd när enorma vindkrafts­parker breder ut sig.

Se så lätt det är att göra verklig skillnad där man står och få ännu bättre marknadsföringsargument.

Tyvärr serveras inte tjänsterna från den svenska skogsnäringen och landsbygden på silverfat. Kanske för att vi tycker att kretsloppet är så självklart. Men företagen kommer fortsätta att söka enkla lösningar som är pedagogiskt förpackade, för en godhetssignalerande konsument.

Samtidigt som skogsbranschen och landsbygdens folk måste bli mycket bättre på att förpacka och kommunicera sina egentligen självklara nyttor, kan vi hoppas att företag som Max tar sig besväret att göra verklig nytta där de står.

Stefan Ljungdahl