Identifierar skogar med högt bevarandevärde – med hjälp av AI

Forskare från Sverige, Polen och Norge har tillsammans tagit fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. 

Det nya sättet att kartlägga skogen med hjälp av AI visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden. Teamet bestående av forskare från Mittuniversitetet, SLU, Norges Inlandsuniversitet och polska vetenskapsakademin har tillsammans tagit fram metoden för analys och planering av skog och skogslandskap i Sverige. 

Resultatet är en interaktiv kartläggning med upplösning på en hektar, där ett värde från 0 till 100 anges för varje hektaryta. Modellen har tagits fram med hjälp av maskininlärning och baseras på 128 oberoende variabler från öppet tillgängliga geografiska datakällor på bestånds- och landskapsnivå och täcker 22 miljoner hektar skog i hela landet.

– Sverige har en lång historia av att samla olika data om skogslandskap. Många av dessa data är fritt tillgängliga. Samtidigt är stora datamängder lättare att modellera idag tack vare framsteg som gjorts inom programmering, beräkningskapacitet och maskininlärning, fortsätter Bengt Gunnar Jonsson, forskare vid Mittuniversitetet och SLU i ett pressmeddelande.

Viktigt beslutsunderlag

Men modellen är generell och möjlig att använda även i andra länder så länge träningsdata finns tillgänglig. Enligt forskarna är den här typen av kartläggning viktig för arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt för hållbart skogsbruk.

– Kartläggningen ger nationellt täckande information om bland annat skogar som har bevarandevärde, skogar som kan vara aktuella för restaurering och skogar som är lämplig för hållbart skogsbruk. Detta kommer att vara ett viktigt beslutsunderlag för hållbar landskapsplanering i Sverige där ett fortsatt skogsbruk måste balanseras bättre med andra intressen och anspråk, säger Johan Svensson, forskare vid SLU.

Validerad med oberoende data

Modellen och kartläggningen är framtagen med flera steg av interna tester och extern validering med hjälp av oberoende data från Riksskogstaxeringen och beståndsdata från Statliga Sveaskog. Och man har även presenterat modellen och diskuterat den med representanter från skogsbolag, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och miljöorganisationer. 

– Det behövs mer och bättre kunskap om skogens och skogslandskapen. Vi vill att kartläggningen och modellen ska kunna användas av många och dessa möten har hjälpt oss att hitta styrkor och begränsningar, samt att identifiera nya utvecklingsmöjligheter och tillämpningar, avslutar Grzegorz Mikusiński, forskare vid SLU.

Projektet har finansierats av Naturvårdsverket.