Hon är norra Sveriges röst i EU:s skogspolitik

Trenden i EU:s skogspolitik går mot mindre skogsbruk, svagare äganderätt och hårdare övervakning, och kunskapen om skog hos många beslutsfattare är minst sagt bristfällig. Det säger Carina Christiansen som arbetar med skogsfrågor i Bryssel. Hon menar samtidigt att det faktiskt går att påverka EU:s skogspolitik och tror att trenden kommer att vända.

Carina Christiansen arbetar med skog och bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel. North Sweden är ett samverkansprojekt mellan regioner, universitet och handelskammare i norra Sverige och syftet är att påverka och driva frågor i EU som har betydelse för regionen. Med erfarenhet från att ha arbetat med skogsfrågor i Alberta, Canada, på bland annat LRF och Handelsbanken och som ekonomijournalist, vill Carina Christiansen visa betydelsen av norra Sveriges skogar och hur viktiga Europas skogsregioner är för unionens framtid.

När hon började arbeta i Bryssel 2022 slogs hon av vilka kunskapsluckor som finns bland olika instanser och beslutsfattare.

− Ingen visste något om skog och alla skulle samtidigt tycka något om skog. Jag blev ganska chockad över okunnigheten och de tendenser som syntes när jag läste till exempel EU:s skogsstrategi och Fit for 55. Men det har hänt otroligt mycket på två år och nu känns allt faktiskt mycket ljusare. Förnuftet vinner ofta till slut, men trenderna med minskat skogsbruk, minskat självbestämmande och ökad övervakning går ändå fortfarande framåt, säger hon.

Bristande kunskap

För att kunna påverka EU:s skogspolitik håller sig Carina Christiansen uppdaterad om lagförslag som presenteras och försöker se till att norra Sverige och andra europeiska skogsregioner framställs så korrekt som möjligt.

Ett exempel är hennes granskning av EU-kommissionens förslag om ett nytt markdirektiv som presenterades sommaren 2023.

− I inledningen stod det att 70 procent av Europas jordar är i dåligt skick. Jag intervjuade tre av Sveriges bästa forskare på markanalys och de sa att det stämmer ju inte alls. Kommissionen skriver att jorden och skogen måste räddas – vi måste ha ett markdirektiv. Och spontant känner då de flesta att eftersom EU-kommissionen skrivit det så måste det vara sant. 

Carina Christiansen berättar att det till exempel i Förnybartdirektivet blev stora förändringar i den slutliga lagtexten jämfört med det första lagförslaget. 

– Vi satsade massor på föredrag och debattexter som nådde hundratals parlamentsledamöter och det blev många, som vi tycker, positiva förändringar. Sedan om det var vårt arbete som påverkade, det får vi aldrig veta, säger hon.

Snedvriden bild av skogen

Carina Christiansen menar också att bilden som målas upp av skog och modernt skogsbruk ofta blir snedvriden och felaktigt vinklad.

− Miljögrupper visar bilder från gigantiska brandområden och kallar det kalhyggen. Miljödirektoratet verkar tro att träden i våra skogar står på rad och är monokulturer och så är det inte riktigt. Vi har fyra procent monokultur och sällan i produktionsskog. Dessutom skriver man att privata skogsägare överlag bara tänker på pengar och att statligt ägande av skog är mycket bättre. Det formulerar man som ett faktum och det håller vi inte helt med om, säger hon. 

Miljörörelsen har lyckats få fram sin version bättre än andra, menar hon, och säger att skogsbranschens företrädare inte har varit lika framåt. 

− Vi har haft en låg profil i Bryssel under många år i en av våra viktigaste näringar, så vi i Sverige kan inte bara skylla på andra.

Tror att vinden vänder

Även när det gäller förslaget om övervakning av EU:s skogar anser Carina Christiansen att det finns kunskapsluckor hos dem som formulerat förslaget.

− De påstår en massa saker, men sällan med källhänvisningar och det duger inte för en vetenskaplig text, säger hon.

Hur kan det gå till så på den här nivån?

− Att tänka marknad och ekonomi finns inte i miljödirektoratet. De tänker bara biologi och arter och ser naturen som separerad från människan. Man ska bara få avverka skog som står på rad, inte skog som är fin. Men att inte få avverka skog med biologisk mångfald, hur kommer det att påverka den enskilde skogsägaren? Ja, då har vi kanske snart bara skog på rad eftersom det ger den säkra inkomsten. Det blir så här tokigt när man inte förstår dynamiken mellan natur och människa.

Finns det några fördelar med EU:s inblandning i skogspolitiken?

− Vi ser väldigt positiva trender för skogar generellt i EU med ökad kolbindning, fler träd i skogen, större uttag och mer skogsmark. Det har skett utan att EU har blandat sig i skogen så jag har svårt att se vad EU egentligen skulle tillföra. Det vi ser nu är att klimat- och miljöfrågor, som ju är EU-frågor, kommer in i skogspolitiken.

Så hur ser du på framtiden för EU:s skogar och skogspolitik?

− Det vi har att hantera är det som redan är gjort, men jag vill säga att vinden vänder. Man inser inom kommissionen att man gått för långt, att man har retat upp landsbygden och att det slår tillbaka. Landsbygden i hela EU har blivit mer EU-kritisk och det tycker jag är tråkigt. Jag är själv EU-positiv och tycker att det är en bra grej och en bra tanke. Det kan bli jobbigt i några år men på sikt ser jag ändå att det kommer att lösa sig ganska bra. Vi måste vårda enskilda skogsägares ansvarskänsla för sin mark. Känner de sig övervakade och kontrollerade och anser att det är för krångligt att äga mark, då är vi illa ute, säger Carina Christiansen.