Danske Bank om ökad kolinlagring i skogen: ”Underbart är kort!”

I sitt senaste nyhetsbrev ”Skog & Ekonomi” lyfter Danske Banks skogsexperter följderna av EU:s krav på ökad kolinlagring i den svenska skogen. Slutsatsen är att konsekvenserna på lång sikt kan bli förödande för sågverks- och massaindustrin och drabbar svensk energiproduktion negativt.

För att uppfylla LULUCF-förordningens krav på ökad kolinlagring med fyra miljoner ton koldioxid till år 2030, är kraftigt minskad avverkning helt nödvändig. Enligt Danske Bank kommer den svenska skogsindustrin att få stå för notan när klimatmålet ska nås. Foto: Pär Andersson

För att råda bot på klimatförändringarna har EU-kommissionen ställt upp ett antal krav på medlemsländerna. Frågan om att öka kolinlagringen i skog och mark ingår i LULUCF-förordningen. Sveriges åtagande är att årligen lagra ytterligare fyra miljoner ton koldioxid, en ökning med nio procent, i skog och mark fram till 2030. 

− Vi ser inte att det på så kort sikt finns någon annan möjlighet än att kraftigt minska avverkningen om vi ska nå målet, säger Johan Freij, affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank, till Skogsaktuellt.

Banken har använt Skogsstyrelsens SKA-analyser för att presentera skillnaden i årlig inlagring av CO2 när två olika skötselalternativ jämförs. 

I det första scenariot, ”Dagens skogsbruk”, fortsätter skogen att brukas med dagens metoder och avverkningsintensitet. Det andra scenariot, ”Fokus mångfald”, går bland annat ut på att tio procent av den produktiva skogsmarken avsätts och att lägsta slutavverkningsålder höjs med 10 till 30 procent.  

Drastiska effekter för industrin

− Kolinlagring i skog och mark är en politiskt laddad fråga och vi brukar undvika det i våra skogsrapporter, men i det här fallet blir de ekonomiska konsekvenserna så stora att vi ändå måste lyfta frågan, säger Johan Freij, skogsexpert på Danske Bank. Foto: Danske Bank

Beräkningsmodellen visar att kolsänkeeffekten ökar kraftigt de första 15-20 åren för att sedan vända nedåt lika snabbt och efter 35-40 år ha omvandlats till en stadigt ökande kolskuld. I snitt ökar inlagringen med sju miljoner ton CO2 per år under de första 40 åren. Nästkommande fyrtioårsperiod minskar inlagringen med 24 miljoner ton per år och på ännu längre sikt fortsätter minskningen i inlagring, enligt banken.

Danske Bank menar att kortsiktigt öka kolinlagringen i skog och mark för att uppfylla EU:s lagstadgade krav, förutsätter att avverkningen av skog minskar. Man menar att det skulle få drastiska effekter och innebära ett hårt slag mot hela den svenska skogssektorn. 

En minskning av avverkningen med 15 miljoner skogskubikmeter skulle innebära att:

· Sågverken tvingas minska produktionen av trävaror med cirka 25 % eller 4,4 miljoner m3.

· Massa-/pappersindustrin tvingas minska massaproduktionen med cirka 10 % eller 850 000 ton.

· Energiproduktionen minskar med motsvarande 17,5 TWh.

Först effekt – sedan baksmälla

Danske Bank menar att om skogsbruket förändras enligt beskrivet scenario är det  rimligt att anta att uppemot 10 000 arbetstillfällen i svensk skogsindustri skulle försvinna, att vart fjärde sågverk skulle slås ut och att två medelstora massa-/pappersbruk skulle tvingas slå igen. 

Skogsexpert Johan Freij menar att den svenska skogen inte passar för kortsiktiga åtgärder. 

− Det är egentligen kontentan av hela den här framtidsberäkningen. Det är en helt annan sak att till exempel plantera eukalyptus, som växer upp på åtta år, på nedlagd betesmark i Paraguay. Då får du verkligen en snabb kolsänka med skogens hjälp. I den svenska skogen är vi redan på toppen när det gäller kolinlagring. Ett förändrat skogsbruk med kraftigt minskad avverkning hade gett kortvarig effekt och sedan en baksmälla. Ska den som redan lagrat in mest kol i skogen tvingas att lagra in ännu mer? Det är frågan, säger han.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 mars 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste