Bråttom att etablera ny skogspolitik
Svensk skogspolitik har gått in i väggen. Förtroendet från skogsägarnas sida för myndighetsutövningen har i viktiga delar gått förlorad. Det är bråttom för den nya regeringen att klubba en ny kurs för svenskt skogsbruk. Den nya skogspolitiska utredningen är välkommen och måste hålla tidtabellen.
Motståndarna till svenskt skogsbruk i nuvarande form, är högljudda och presenterar sällan realistiska lösningar på hur skogsbrukets jämställda mål om produktion och miljö ska nås. Produktionsmålet riskerar att få stryka på foten samtidigt som Europa behöver all förnybar råvara vi kan få fram, både för den gröna omställningen av samhället och för Sveriges välstånd i en utmanande framtid.
Lagstiftning är sällan en snabb process. Redan nu börjar deadlinen 13 september 2026 kännas lite skrämmande snar. Då hålls nästa riksdagsval. Regeringen har utsett Göran Örlander till särskild utredare. Utredningen har till 31 augusti 2025 på sig, men i de akuta konfliktfrågorna kring till exempel rättslig prövning av avverkningsanmälningar överklagade av icke-berörda föreningar, ska delbetänkande lämnas i december 2024.
Visst kan man hoppas på fortsatt höger-mittenstyre efter nästa val och rent av drömma om en stark fåpartiregering, men det är säkrast att lägga om politiken medan tid är. Oppositionspartierna visar inte tydliga tecken på tillnyktrande inom skogspolitiken och framstår fortsatt som en synnerligen spretig grupp, där Socialdemokraterna liksom i de två tidigare mandatperioderna skulle behöva sälja ut sunt förnuft i många frågor, för att få med sig ytterlighetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Att förbjuda verksamhet och minska vårt välstånd är inte svårt. Skicklighet visar man genom att uppnå förbättringar med bibehållen eller ökad produktion. Det gäller i de flesta frågor, så även i skogen. Särskilda utredaren Göran Örlander kan förvänta sig en livlig utrednings-resa. Må både utredarna och regeringen visa mod och styrka så att skogsbruket kan utvecklas på ett mer civiliserat sätt, både produktions- och miljömässigt.
Stefan Ljungdahl
