Lägre röjningskostnad med skogsbete

När Anders Rydén tog över sin gård var enorma Gudrunhyggen med röjningsbehov det stora problemet. Genom att stängsla och släppa nötdjur på bete i ungskogen fick han hjälp av korna att hålla efter slyuppslaget och förbättra den biologiska mångfalden. Samtidigt sparar skogsägaren själv både arbetstid och håller nere kostnader tack vare kornas insats. 

När stormen Gudrun drog fram över Sverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005 blåste träden på halva arealen av Anders Rydéns nuvarande skogsfastighet ner. I volym räknat handlade det om cirka 80 procent. Gården, som är Anders farmors föräldrahem, hade vid tiden för Gudrun andra ägare. Först 2008 fick han reda på att han skulle få ärva gården inklusive skogen på 100 hektar.  

− Jag var här mycket i tonåren och även senare och hjälpte till med mjölkning och annat. Förre ägaren hade inga barn, så när det var dags för någon att ärva var väl jag närmast, säger Anders.

Han funderade på vad han skulle göra med gården, hur den skulle kunna ge en inkomst, och kom fram till att den svaga länken på fastigheten var de enorma Gudrunhyggena som var i mer eller mindre stort behov av röjning.

− Jag tittade runt och läste på och kom fram till att vissa djur är fantastiska slyröjare. Så jag tänkte att varför kan de inte röja sly även i produktionsskog. När jag väl ärvde gården och flyttade hit 2016-2017, hade huvudstammarna blivit så stora så att de inte riskerade att skadas av djuren. Däremot kunde djuren hålla efter slyuppslaget mellan huvudstammarna, säger han.

Sparar tusentals kronor

Första gruppen naturliga slyröjare bestod av fyra Belted Galloway-kor. I dag har besättningen utökats till nio kor och en tjur. Omkring 50 hektar skog är instängslat och uppdelat i två stora områden. År 2020 lejde Anders in personal via Södra Skogsägarna för att röja Gudrunhyggen och då märkte han att kornas betande och trampande hade gjort nytta.

− Röjningen blev 1 000 kronor billigare per hektar där korna hade gått och där var knappt något slyuppslag. Det hade bara gått tre år från betesstart till röjning. Kostnaden minskade från 6 500 kronor per hektar till 5 500 kronor. Det var inspektorn på Södra som räknade ut det åt mig och han blev själv förvånad att det var så stor skillnad. Det absolut bästa hade varit om korna hade börjat gå här ytterligare några år innan den första röjningen, säger han.

Fokus på skogen

Planen är att stängsla in resten av skogsarealen som ligger i anslutning till befintligt skogsbete, ytterligare 30 hektar, till våren. Till fastigheten hör även ett bestånd ädellövskog, där Anders fårbesättning ska gå på bete.

− Jag försöker gå över till lövskog, det passar på de här markerna och är betydligt lättare när man har betande djur i skogen. Jag sparar mer pengar på det också eftersom det är dyrare med röjning i lövskog än i barrskog, säger Anders.

Syftet med att hålla djuren på skogsbete är att skogen och den biologiska mångfalden gynnas snarare än att djurens tillväxt maximeras.

− Vid skogsbete förr anpassade man skogen efter kornas behov. Nu försöker jag göra tvärtom och anpassa korna efter trädens behov. Fokus är på skogen, säger han.

Anders arbetar heltid som tekniker på sjukhuset i Växjö och därför är det viktigt med en ras som kräver enkel skötsel. 

− Belted Galloway är en lätt ras som är nöjd med magrare bete. De är lättskötta och en extremt trevlig ras för extensivt lantbruk. Dessutom blir det gott kött, säger han.

Vitala ekosystem

Anders menar att kor i skogen skapar en helhet som inte går att uppnå på något annat sätt. Inför flytten till gården tog han stort intryck av sättet att driva lantbruk som kallas Holistic Management. Att arbeta hållbart, långsiktigt och återuppbyggande är hörnstenar i det tankesättet. 

− Det handlar om att skapa vitala ekosystem. I mitt exempel med kor blir det koskit som ger flugor som lockar fåglar som är redo när granbarkborrarna svärmar. Det är en massa saker som händer och det blir en helt annan mångfald och markflora. Korna är ju till 90 procent vandrande kompostmaskiner. Jag väntar bara på att det ska börja växa maskrosor här i skogen också. Det blir en enorm skillnad i växtlivet och det blir ju till nytta för viltet också. Jorden har blivit svartare och här kommer fler och fler daggmaskar. Det är rätt häftigt att se. Dessutom blir det trevligare och lättare att vistas i ungskogen där korna har gått, säger han.

Eventuella nackdelar

En kritik som ibland framförs om skogsbete är att djuren förstör både plantor och större träd. Anders har märkt vissa nackdelar men har strategier för att komma åt problemen. 

− Bekymret med skogsbete är att det kan slita på skogen. Korna betar gräs, det växer upp lite, korna är där och betar igen och rätt vad det är så har gräset dött. På några ställen har korna trampat upp stigar och det kan leda till att rötter blottläggs och det blir röta i träden. För att undvika överbetning ska jag flytta runt en station med vatten och salt och förhoppningsvis flyttar korna efter och stannar inte på samma område så lång tid. 

Önskar nytt ersättningssystem

För att få miljöersättning för skogsbete i nuvarande ersättningssystem krävs ett godkännande från länsstyrelsen. Anders ska söka ersättning för skogsbete till våren, men tycker att ersättningssystemet kunde ha varit bättre utformat.

− Det är lite lotteri över det där i dag. Jag hade hellre sett att Skogsstyrelsen ihop med Jordbruksverket hade skött det. Jag tror att de generellt har större kompetens om skog. Att bara stängsla runt ren skog och ha djur där kunde ge en symbolisk summa och när det handlar om högre naturvärden skulle en extra ersättning betalas ut. Fler hade absolut satsat på skogsbete om det hade funnits ett eget ersättningssystem för det, säger Anders Rydén.