Ny teknik ska utveckla det hyggesfria skogsbruket

Laserdata, bildanalys och algoritmer ska hjälpa skördarföraren med trädvalet vid hyggesfria avverkningar. Startupföretaget Hyggligt Skogsbruk AB utvecklar en ny metod för plockhuggning som man menar att det finns en stor marknad för. Skogsaktuellt var på plats vid det allra första avverkningsuppdraget.

Skogsägare Anders Fagerberg ser ut över ett tallbestånd på tre hektar där skördaren precis har gjort sin första stickväg. Ungefär tio av hans totalt 175 hektar, vid Östhammar norr om Uppsala, ska avverkas. För första gången provar han en hyggesfri metod och har anlitat det nystartade bolaget Hyggligt för uppdraget.

− Tallarna står lite för tätt och detta är ett typiskt enskiktat bestånd. Vi ska försöka göra det flerskiktat och få ner ljus för att få igång en naturlig föryngring. Idén om att testa den här metoden kom från min son som är jägmästare och har disputerat på ämnet kontinuitetsskog. Tillsammans har vi valt ut de här områdena för att testa metoden i lite större skala, säger han.

Det som Anders Fagerberg menar lockar med hyggesfritt skogsbruk jämfört med traditionellt trakthyggesbruk är att slippa exempelvis plantering och markberedning och att fokus blir att ta ut bara moget virke. 

− Dessutom har jag en känsla av att kalhyggena riskerar att utsättas för olika bestämmelser och begränsningar. Ägnar man sig åt kontinuitetsbruk kanske man kommer runt det där till viss del. Det är så mycket debatt om brukanderätt och skogsägarens ansvar att ha koll på alla möjliga och omöjliga arter. Kanske kan detta vara ett sätt att förenkla det för sig, säger han.

Scanning och analys

Hyggligts affärsidé är att erbjuda en datadriven precisionsavverkning genom plockhuggning. I metoden används laserdata, bildanalys och en optimeringsalgoritm för att bedöma varje enskilt träd och optimera trädvalet under avverkningen. På en skärm i skördaren ser föraren beståndet i en 2D- eller 3D-modell, där de träd som ska avverkas är markerade på ett speciellt sätt. 

− Vi börjar alltid med att lyssna in skogsägarens mål med skogsskötseln. Sedan flyger vi över beståndet med en drönare med LiDAR-scanner som samlar in data om bland annat trädens diameter, trädslag och lokal konkurrens mellan träd. Vi får fram en 3D-modell av skogen, en så kallad digital tvilling. Procentuellt uttag beräknas mot aktuellt virkespris, säger Erik Ek Elmqvist, en av grundarna av Hyggligt. 

Scanningen kostar cirka 1500 kronor per hektar, beroende på beståndets storlek. Att samla in data från ett hektar med drönaren tar några minuter, enligt bolaget. Planen är att faktorer som trädens vitalitet, brand- och stormskaderisk, optimala stickvägar med mera ska finnas med i analysverktyget längre fram.

− Vi väljer ett tak för uttaget. I gran tar vi max 30 procent av grundytan och i tall max 40 procent för att hitta en medelväg mellan föryngring och att beståndet inte ska bli för stormkänsligt, säger Erik Ek Elmqvist.

Om självföryngringen

I Anders Fagerbergs tallbestånd blir uttaget 40 procent av grundytan. Om mellan åtta och tolv år är det dags att komma tillbaka för ett nytt uttag. 

− Det man möjligen missar med den här metoden är att få in genetiskt överlägset plantmaterial, vilket du kan när du planterar. Man vill ju helst slippa att plantera när man avverkar hyggesfritt, säger Anders. 

− Egentligen är det inte en nackdel, för med genetiskt förädlat material kommer också risker, svarar Erik på Hyggligt. Med samma genetiska ursprung är plantorna utsatta för samma typ av risker. Med naturlig föryngring får du en bra riskspridning mot skadeangrepp. 

− Man kan ändå bli lite orolig för att den naturliga anpassningen inte riktigt hinner med klimatförändringarna, men det är ren spekulation, säger Anders. 

Förarens perspektiv

Johan Mattsson på Krycklinge Skog AB i Björklinge kliver ur sin Eco Log 590-skördare och sammanfattar den första arbetsdagen i beståndet.

− Normalt säger ingen vilka träd vi ska ta utan vi kör på erfarenhet. Detta blir ett helt nytt tankesätt, så nu efter några timmar är det lite snurrigt i huvudet. Att orientera sig är knepigt, men detta är ju det första riktiga testet och de uppdaterar systemet efter min feedback hela tiden. Utmaningen är att få fram hög kvalitet i beståndet och ändå bibehålla produktionen. Det här är dyra maskiner, så det får inte sinka föraren för mycket, säger han.

Johan menar att det krävs en slutavverkningsskördare, men av den smidigare varianten för att kunna avverka stora träd utan att skada den skog som ska sparas. Detta är det första större hyggesfria uppdraget hans firma är anlitat för.

− Tanken är ju att här aldrig ska slutavverkas om det inte kommer en storm till exempel. Det blir lite sämre totalproduktion än om det kalhuggs, men å andra sidan skippar du gallringen och den brukar ju inte bli speciellt lönsam, säger han.

Ser en efterfrågan

Grundtankarna för Hyggligt med sin skogsbruksmetod är miljö- och klimatmässiga men också ekonomiska. 

− Vi tror att det finns en stor marknad för det här. Vi upplever en allt större efterfrågan både för entreprenörer som kan detta och även för skogsplanering kopplat till hyggesfritt. Ekonomin talas det alltid om vid hyggesfritt och drivningskostnaden minskas genom att skördarföraren vet trädvalet på förhand vilket minskar tiden som skördaren är i arbete. Vi tror att en högre andel skog kommer att brukas hyggesfritt i framtiden, det kommer mycket från EU om det här. Variationen i skogsbruket gynnas av att man fortsätter att hålla på med hyggesfritt som man gjort i Sverige under lång tid egentligen. Vissa uppfattar hyggesfritt som något som kommer uppifrån, som man blir pådyvlad. Därför vill jag vara tydlig med att det finns en efterfrågan och vi vill ta den marknadsandelen, säger Erik Ek Elmqvist. 

Orsakar debatt

Anders Fagerberg tror att det höga tonläget i debatten om hyggesfritt skogsbruk handlar om att det ofta blir en större sak än det egentligen är.

− Blädningstekniken används ju fortfarande till stor del ute på de mindre skogsbruken utan att man kallar det för något särskilt. Från naturvänshåll har det varit en aktiv propaganda mot kalhyggena och man har lyft fram de allra största ”skräckexemplen”. Det har skapat större motsättningar än det behöver vara. Hyggen på ett par, tre hektar ute på familjeskogsbruken är ju liksom inte så farliga i jämförelse. Skogsindustrin har stundtals reagerat på den här propagandan mot hyggesfritt så det har skapats en onödigt stor polarisering, säger han.