Jägare riktar hård kritik mot nya förslag

Svenska Jägareförbundet sågar myndigheternas åtgärdspaket som bland annat går ut på att minska älgstammen. Jägarna menar att förändrade skogsbruksmetoder är lösningen på problemet med betesskador i skogen.

Förslagen från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om att minska betesskadorna på skog har mötts av hård kritik från Svenska Jägareförbundet. Den nyligen avgående generalsekreteraren Dag Lidén kommenterade rapporten: ”Det är anmärkningsvärt att två myndigheter inte beaktar vetenskapliga resultat. Utredningen tappar all trovärdighet och går inte att använda. Vi förnekar inte att det lokalt finns problematiska nivåer av viltskador, som behöver hanteras. Men då måste förslagen utgå från de metoder som faktiskt ger bäst resultat. Älgen är på väg att bli rödlistad, många jägare stannar hemma för att få upp älgstammen. Då föreslår Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skyddsjakt på älgkalvar. Det finns en tondövhet, som både är besvärande och ohälsosam”. 

Läs mer om åtgärdsförslagen och den initiala kritiken HÄR.

”Ett absurt ställningstagande”

Linda Mattisson Olsson är ordförande i Jägareförbundet Blekinge och tillsammans med sin man äger och brukar hon cirka 400 hektar skog. 

− Det blir ett ensidigt fokus på viltet kan jag tycka. Vi pratar överlag väldigt mycket om biologisk mångfald, men plötsligt verkar det som om vi inte ska ha kvar något klövvilt för att djuren äter upp Sveriges BNP, vilket jag tycker är ett absurt ställningstagande. Vi stoppar avverkningar för att det finns skalbaggar, fåglar eller hasselmöss, men just det jaktbara viltet ska utrotas för att de äter fel saker, säger hon.

− Vi får anpassa oss till alla andra djur men just med älg och klövvilt verkar skogsbolagen inte tycka att det behövs. Jakträtten är en markägarrättighet anser jag och hade markägare överlag inte velat ha klövvilt på sina marker så hade vi inte haft det heller. Jag tror att man underskattar både den ekonomiska och rekreationsmässiga delen av jakten.

Vill förändra Äbin

Orsaken till myndigheternas åtgärdspaket och ambition att minska stammarna av klövvilt är den senaste älgbetesinventeringen (Äbin) som visar att skadenivån på tall är procentuellt mer än dubbelt så hög som det nationella målet. Myndigheterna menar att färre älgar och annat klövvilt hade lett till färre betesskador. Jägarna pekar i sin tur på att betesskadorna har legat på en stabilt hög nivå de senaste åren, samtidigt som älgstammen har minskat kraftigt. Man menar att Äbin snarare visar hur skogsbruket bedrivs än hur mycket älg det finns.

− Här i Blekinge sköt vi cirka 500 älgar för tio år sedan. Förra året sköt vi 280. Vi kan skjuta alla älgar som finns och ändå kommer vi att ha skador i Äbin. Det finns annat vilt än älg som tuggar på tall och gran. Ett problem med Äbin är att om man har väldigt lite tall i en provruta, så har antalet stammar mycket större påverkan på betesskadorna än antalet älgar har. Har du få stammar i ett område så blir de nästan garanterat betade. Jag tycker personligen att det borde finnas en nedre gräns för hur många stammar det måste finnas i en provruta, säger Linda Mattisson Olsson.

− Vi håller med om att Äbin är den enda godkända mätmetoden, men statistik går alltid att använda på olika sätt. Vi har skjutit ner älgstammen hårt men ändå ökar betesskadorna. Med hälften så många älgar som för ett tiotal år sedan, så skulle betesskadorna också ha minskat om det är viltet som är orsaken, säger hon.

Mer foder i skogen

Myndigheterna önskar inte bara minskade klövviltstammar utan vill även se åtgärder för att anpassa skogsskötseln för ökade fodermängder i de svenska skogarna. Det tycker jägarna är ett bra förslag. 

− Det finns många saker vi som skogsägare kan göra. Exempelvis röja i brösthöjd vilket ger buskiga träd i beteshöjd, låta redan betade tallar stå kvar, lämna kantzoner med mer löv, framför allt RASE (rönn, asp, sälg, ek), plantera en viltåker eller skyddsbehandla tallplantor precis som man gör med granplantor. Skogsbolagen och skogsägarföreningarna kan göra sitt genom att utbilda sina markägare för att skapa mer foder för viltet så att riskerna sprids mer. Det finns en jättepotential om man utbildar skogsägare i att löv också kan bli produktionsstammar och att prioritera blandskog och inte bara ha homogena granskogar. Vi behöver planera naturhänsyner där det gör nytta – inte bara för att vi måste och kan bocka i den rutan på ett papper. Vi skogsägare tvingas redan göra naturhänsyner så varför inte göra det på rätt sätt, säger Linda Mattisson Olsson.

Världens tätaste älgstam

De senaste åren har antalet skjutna älgar minskat med cirka tiotusen per år i Sverige. Samtidigt har Sverige fortfarande världens tätaste älgstam i relation till befintlig skogsmarksareal, enligt en undersökning av Skogforsk. 

− Men det finns inte så många andra länder och områden som har älg alls. Det finns en anledning till att folk reser hit bara för att få se älg. Älgen tillhör den svenska faunan, den hör hemma här, säger Linda Mattisson Olsson.

Finns risken att älgen faktiskt utrotas?

− Jag tror definitivt att om det fortsätter så här i tio år till, så kommer ingen att jaga älg längre. Och om ingen jagar älg finns det två vägar. Antingen får vi jättemånga älgar och det vill inte skogsbolagen eller är det för sent och vi har inga älgar kvar och vem vill det?

Hur tycker du att nästa års älgjakt ska se ut?

− Att man bara skjuter kalv till exempel. Låter man medelåldern bli högre så får vi äldre kor med bättre reproduktion och stora tjurar som ger högre kalvvikter. Om vi ska följa dagens avskjutningsplaner så ryker allt med. Inga stora djur sparas och kvaliteten som ska finnas enligt lag sjunker.