Så bedöms en skogs naturvärde

Forskare från SLU har undersökt olika metoder för att identifiera skogar med höga naturvärden. Resultaten visar att det som bäst indikerar naturvärden i skogen är mätningar av variationsrikedom och volymen döda träd.

Att mäta en skogs biologiska mångfald genom att inventera alla arter som finns tar lång tid och kräver stor kunskap. Därför bedöms naturvärden ofta med hjälp av indikatorer i olika typer av metoder. Hur väl de olika metoderna fungerar har forskare från SLU undersökt. 

Studien genomfördes i cirka 80 barrskogar i både norra och södra Sverige. Forskarna undersökte en inventeringsmetod som kallas ”skogsbiologernas metod”, som flera skogsbolag och markägarorganisationer använder vid exempelvis naturvårdsinventeringar.

− Metoden fungerar bra för att identifiera skogar med hög mångfald och för att bedöma naturvärden, säger Anne-Maarit Hekkala, forskare vid SLU i ett pressmeddelande.

Döda träd – en bra indikator

Forskarna jämförde skogsbiologernas metod med att mäta så kallade strukturvariabler i skogen, till exempel mängden döda träd, gamla träd eller andelen lövträd. Man inventerade också naturvårdsarter för att kontrollera ett områdes biologiska mångfald. 

− Volymen döda träd är den strukturvariabel som allra bäst förklarar både förekomst och mängd av naturvårdsarter, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU.

Slutsatsen av studien blev att volymen döda träd och skogsbiologernas metod fungerar bra för att identifiera skogar med höga naturvärden. 

− Vi har sett att det finns ett stort behov av enkla, tillförlitliga och inte för kostsamma metoder för att identifiera skogar med höga naturvärden. Kunskap om sådana skogar behövs för att veta vilka skogar som ska skyddas och vilka som kan brukas. Med den kunskapen är det möjligt att undvika att skogar med höga naturvärden går förlorade, säger Anne-Maarit Hekkala.