Här förädlas granbarkborreskadat virke

Lillevrå Såg i norra Halland tillverkar stockmattor, träpålar, slipers och andra specialprodukter. Företaget har nischat sig mot att förädla det virke som större sågverk inte tar hand om, exempelvis torrtimmer som skadats av granbarkborren.

Stockmattor är en basprodukt i sortimentet hos Lillevrå Såg och står för knappt halva omsättningen. Tillverkningen av stockmattor i svensk gran och fur började 1974 och företaget ser sig som marknadsledande inom den produktionen.

− Stockmattor var en produkt som tillverkades på många olika mindre anläggningar förr. Ofta på mindre byasågar och när man hade virke som inte passade att göra konsumentprodukter av. Hållbarhetskraven är ju stora men det estetiska är inte lika viktigt, så det har varit en biprodukt för många mindre sågverk förr. I takt med att många mindre har lagt ner och efterfrågan har kvarstått, har vi klättrat in på den marknaden mer och mer, säger Alexander Björsell, produktionschef.

Stockmattorna tillverkas i tre längder och två tjocklekar i respektive längd. De kraftigaste är 200 millimeter tjocka och de klenaste 175 millimeter. Standardlängderna är mellan en och sju och en halv meter. Återkommande kunder är skogs- och entreprenadbolag.

Bättre än färsksågat

Granbarkborreskadat timmer är ett komplement i produktionen av stockmattor, men även vid övrig produktion, exempelvis tillverkning av panelbrädor eller virke till reparationsprojekt för äldre byggnader.

− Vi vill gärna framhålla torrtimmer som en råvara som jag tycker är värd att plocka ur energisortimentet. Barkborretimmer står inte för en stor andel vid vår produktion, men det är en nisch som har varit bra för oss. Det ska fortfarande hålla kvalitet som sågtimmer givetvis. Till vindskivor och utvändig beklädnad anser många det till och med vara bättre med torrt virke än färsksågade, virkestorkade brädor. Förr sa de alltid att man skulle göra panelbrädor av torrtimmer för att det är mer motståndskraftigt mot röta och annat. Eftersom mycket torrtimmer kommer från gammelskog som har vuxit långsamt är det ofta täta årsringar och en annan kviststruktur än i frodvuxet virke, säger Alexander.

För skogsägaren

Han menar att det egentligen inte finns någon begränsning för vad man kan göra med torrtimmer så länge det uppfyller kvalitetskraven. Blånad kan uppkomma med tiden och det är en estetisk nackdel, men påverkar inte hållfastheten nämnvärt. När Lillevrå Såg får in ett parti torrtimmer hanteras det manuellt och det som inte uppfyller kraven säljs som energived. 

− Vi köper inte in torrtimmer som ett rent sortiment, utan vi har det som vi kallar ”Lillevråsortimentet” och där kan finnas torrtimmer, övergrov gran och annat som hade blivit massa­ved eller energived annars. Det blir så klart inte lika bra betalt som normaltimmer, men någonstans mitt emellan och där blir ett mervärde för skogsägaren. Vi bygger inte vår verksamhet kring torrtimmer, utan tar hand om det som är sågbart. Det är billigare att köpa in så givetvis är det affärsmässiga skäl som ligger bakom. Sedan kan jag ärligt säga att skulle jag byta panel på mitt eget hus så skulle jag leta upp ett bra parti med torrtimmer och såga upp – alla dagar i veckan. Det spricker mindre och blir mindre spänningar, säger Alexander.

Tilltro till framtiden

Idag har Lillevrå Sågs ägare Lennart Hermansson nio anställda. Produkterna säljs till största del i Sverige, men en del går på export till framför allt Norge och Danmark. Hur stora volymer virke som sågas och hur stor produktionen är varierar från år till år, men Alexander tror på en fortsatt god framtid för Lillevrå Såg.

Vad tänker du om utbudet av råvara – sågverksjättarna miljardinvesterar och enligt många ska avverkningarna minska?

− För vår del handlar vår anskaffning om att försöka ta tillvara på sådant som inte riktigt passar in i den större industriproduktionen. Därför har vi en förhoppning om att klara vår råvaruförsörjning även framöver. 

Och efterfrågan på stockmattor kommer väl alltid att finnas?

− Ja, och vår produktion får anpassas efter den råvara som finns. Vi får ta hand om det som sågverken som miljardinvesterar inte vill stoppa in i sin produktion. Det är vår nisch och det kommer det fortsätta vara, säger Alexander Björsell.