Förslag för att minska betesskador kritiseras hårt av Jägareförbundet

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har presenterat ett åtgärdspaket som de menar ska leda till färre betesskador på tall i ungskog. Utökade jakttider, möjlighet till skyddsjakt på årskalv av älg och flerartsförvaltning är några av förslagen. Svenska Jägareförbundet anser att åtgärderna hade slagit helt fel.

Senaste älgbetesinventeringen, Äbin, visar att andelen skadade tallar är mer än dubbelt så hög som det nationella målet. Ansvariga myndigheter och Svenska Jägareförbundet är oeniga om hur det ska tolkas och vilka orsaker som främst ligger bakom. Foto: Mostphotos

Den senaste älgbetesinventeringen visar att elva procent av tallplantor i ungskog har skadats under det senaste året. Det nationella målet är fem procent. Därför har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen satt ihop ett åtgärdspaket som ska leda till minskade betesskador. Jakttiden på älg, rådjur och kronhjort vill man ska utökas och sträcka sig över februari månad. Man menar att en flerartsförvaltning, att inte bara älg utan samtliga hjortdjur ingår i förvaltningen, är nödvändig för att nå målet.

− Att se till samtliga hjortdjur och inte bara älgen är centralt för att lyckas. Vi föreslår flera åtgärder som syftar till att minska hjortdjurspopulationerna. Det är dags att sluta prata flerartsförvaltning och börja genomföra den, säger Jens Andersson, projektledare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Skyddsjakt på årskalv

Myndigheterna föreslår också att nuvarande riktlinjer för skyddsjakt uppdateras och att möjlighet ges till skyddsjakt på årskalv av älg på enskilds initiativ, mellan 1 oktober och 15 april. Skogsstyrelsen ska få en tydligare roll i viltförvaltningsdelegationerna och vid utbildning av älgförvaltningsgrupper. Målet med det menar man är att ökad förståelse för betesskadeproblematiken inom viltförvaltningen hade lett till färre hjortdjur. Ytterligare en åtgärd som föreslås är att öka fodermängden i skogen. Detta ska uppnås genom anpassad skogsskötsel och att uppmuntra riktade insatser med fokus på vilt.

− Mer tillgängligt foder bidrar till minskad skadenivå och skogsskötseln behöver därför än mer anpassas för ökad fodermängd. Att öka förståelsen hos markägare om detta och att införa regellättnader är viktiga pusselbitar för att kunna nå målen, säger Ebba Henning Planck, projektledare på Skogsstyrelsen.

Hård kritik från jägarhåll

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vill se minskade hjortdjurspopulationer för att få ner betesskadorna i skogen. Foto: Mostphotos

Svenska Jägareförbundet reagerar starkt mot åtgärdspaketet och menar att nästan inga av myndigheternas förslag ligger i linje med aktuell forskning om viltskador. 

− Det är anmärkningsvärt att två myndigheter inte beaktar vetenskapliga resultat. Utredningen tappar all trovärdighet och går inte att använda, säger generalsekreterare Dag Lidén i en kommentar på Svenska Jägareförbundets hemsida.

Jägareförbundet menar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket fokuserar för mycket på att minska populationerna av klövvilt, när den viktigaste åtgärden för att minska betesskadorna hade varit att öka andelen tillgängligt foder i skogarna. 

− Jag förvånas över den extrema ensidighet som genomsyrar rapporten. Viltet ses rakt igenom den 148-sidiga skriften som ett problem. Vill myndigheterna på allvar attackera omfattningen på viltskadorna behöver man även beakta skogsbruksmetoder och de ansvar som skogsägaren har – eller borde ha. Många jägare stannar hemma för att få upp älgstammen. Politikerna oroas av älgstammens snabba minskning. Då föreslår Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skyddsjakt på älgkalvar. Det finns en tondövhet som både är besvärande och ohälsosam, säger Dag Lidén.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 20 oktober 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Björken, vilken multikonstnär!

Krönika: In i det sista tänkte jag att det här får bli en krönika om det stundande EU-valet och skogens roll. Men sen åkte jag söderut och mötte vårens spirande grönska vilket för en stund upplöste politikens virrvarr ur sinnet. Särskilt närvarande var björken – i form av höga pollenhalter och alla små musöronen som kommit att klä, de tidigare nakna grenverken. Och jag kände att det skulle vara på sin plats för mig, som skogsvetarstudent i björkarnas stad, att tillägna Sveriges vanligaste och kanske alldagligaste (?) lövträd en krönika. För även om få anser att björken är kungen i djungeln, så är den ständigt aktuell och inte minst inom skogsbruket där den är på frammarsch.

 

Kommentera