Biokrediter kan vara ett sätt att finansiera biologisk mångfald

Går det att skapa ekonomiska incitament för att bevara och utveckla skog med höga naturvärden? Just nu pågår ett svenskt forskningsprojekt som ska ta reda på detta. 

Under våren 2023 drev Alexandra Holmlund, doktorand vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU ett pilotprojekt, tillsammans med Swedbank och Orsa Besparingsskog för att ta reda på om biokrediter kan vara ett sätt att finansiera naturvård, som ska öka den biologiska mångfalden i skogen. På samma sätt som kolkrediter är tänkt att finansiera kolbindning i jordbruk och skog. 

– Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett stort globalt problem. Så för två år sedan började jag kartlägga olika metoder och projekt som redan finns med kolkrediter, tillsammans med min kollega Martin Pihlstjärna, som redan är doktor inom skogs­ekologi, säger Alexandra Holmlund.

Efter det tog Aleksandra och Martin fram tre metoder som skulle kunna användas i Sverige för att skogsägare och köpare ska kunna handla med biokrediter. Den ena metoden går ut på att skydda skogen, den andra handlar om restaurering av skog och den tredje om naturnära skogsbruk. Och till de olika metoderna finns olika åtgärder kopplade som markägaren då åtar sig att utföra, med hjälp av finansiering från exempelvis ett företag.

20 årigt avtal

Under pilotprojektet påbörjades ett samarbete mellan Orsa Besparingsskogar och Swedbank. Och man har redan skrivit ett avtal som ska gälla 20 år framåt, där Orsa Besparingsskogar åtagit sig att utföra specifika åtgärder som ska gynna den biologiska mångfalden på det avsatta området och där Swedbank betalar för naturvården som ska utföras. Och på så vis har man lyckats tillämpa det föreslagna systemet med biokrediter. 

– Nu när vi testat det här, kan vi konstatera att biokrediter verkligen fungerar som ett kompletterande sätt att finansiera naturvård på. 

Aleksandra menar att biokrediter kan vara en lösning för att driva på den här typen av naturvård, eftersom många av de åtgärderna som krävs för att öka den biologiska mångfalden inte skulle blivit utförda utan att skogsägaren kompenseras för dem.

– Om man som skogsägare skulle genomföra de här åtgärderna på egen hand så skulle man gå miste om intäkter, dels för att det blir mindre avverkning och eftersom naturvårdande åtgärder medför kostnader, säger Aleksandra och förklarar att biokrediterna är till för att täcka hela den biten. 

En del av lösningen

Behovet av att öka den biologiska mångfalden är stort i hela världen och vikten av insatser för att vända utvecklingen diskuteras alltmer av beslutsfattare både i Sverige, EU och runtom i världen. Finansieringen av naturvård i Sverige och globalt som krävs för att vända den negativa utvecklingen med den biologiska mångfalden är alldeles för låg, menar Aleksandra. 

– Jag tänker därför att biokrediter kan vara ett sätt att nå våra mål och ökad biologisk mångfald. Kanske inte hela lösningen, men en bidragande del. 

Vill värna om miljön

Anders Andersson, vd och skogsförvaltare för Orsa Besparingsskog ser positivt på att man fått vara med i pilotprojektet. Och nu under sommaren har man kommit i gång med en del av de åtgärder som står i avtalet.

Åtgärderna är enligt de tre metoderna skydd, restaurering och variationsskapande brukande. Exempelvis kommer så kallad ”katning” att utföras i ett av områdena i syfte att snabbare skapa mer kådrik ved.

– Vi tyckte att det var intressant att vara med på det här, eftersom vi har möjlighet att gå in och stödja forskning och utveckling. Vi vill också se vad det här skulle kunna innebära i framtiden. Detta skulle ju kunna bli en ny typ av kassaflöde ihop med de traditionella sätten som idag sker genom försäljning av rundvirke och biobränsle.

Orsa Besparingsskogar driver sedan 1800-talet ett storskaligt skogsbruk, men vill även kunna värna om miljön och Anders säger att det ena inte behöver utesluta det andra. Men naturvården som ska utföras hade inte kunnat utföras utan biokrediterna, som han menar är en viktig pusselbit för att utföra mer miljöåtgärder i skogen.

– Utan full ersättning kommer det ju aldrig bli någonting. Och biokrediter kanske inte heller passar alla skogsägare, men kan kanske vara lösningen för en del.

Anders anser också att den statliga finansieringen av naturvården är alldeles för skral som det är i dag och menar också att det troligtvis kommer behövas andra finansieringsmodeller för att fler skogsägare ska åta sig att avverka mindre skog, eller bruka skogen på ett annat sätt för att gynna den biologiska mångfalden. 

– Jag tänker att det här är ett sätt att visa att vi i alla fall försöker göra någonting, utifrån våra svenska förutsättningar, säger han. 

Anders tycker det ska bli spännande att se resultaten av de åtgärder som de nu ska utföra. Men påpekar att det kommer ta tid att se effekterna. 

– Man skulle ju vilja se resultat direkt. Och om 20 år, när kontraktet löper ut då har jag redan gått i pension, men då skulle det vara kul och komma tillbaka och se vad som hänt egentligen. 

Vill lära sig mer

Enligt Ulf Möller, segmentsansvarig skog & lantbruk Swedbank, är detta ett viktigt forskningsområde för banken att engagera sig i. Han tror att biokrediter kan komma att bli en ersättningsform som banken och deras kunder behöver förhålla sig till i framtiden.  

– Vi vet ju inte än var det här tar vägen. Och vi är med i den här piloten för att utröna vad det blir av det här och vad vi som bank kan göra, och hur vi kan serva våra kunder med det här, säger han och fortsätter:

– Jag tror inte att det finns någon markägare som inte vill ha en biologisk mångfald, men det kostar markägaren att ställa om. För produktiviteten kommer ju att sjunka i de svenska skogarna med de här åtgärderna, säger han.

Ulf hoppas att samarbetet med Orsa Besparingsskogar och SLU ska ge inblick i hur ett system med biokrediter skulle kunna fungera i framtiden. För det finns en del utmaningar på vägen som behöver lösas innan biokrediter blir ett gångbart system. 

– En långsiktig utmaning är att marknaden måste vara likvid. Det måste finnas köpare och säljare och en marknad eller börs av något slag för att hantera detta affärsmässigt. Och det är väl där bankerna ska komma in för att vi ska få det här stabilt och ekonomiskt tryggt i framtiden. 

Exakt hur ett system med biokrediter skulle kunna utformas i framtiden vet inte Aleksandra, Anders eller Ulf i dagsläget, men de är eniga om att man måste börja någonstans och att det är viktigt att vara på tårna redan från början. 

– Alternativet kan vara att det kommer tredje part från EU och i stället börjar styra vad vi ska göra här i våra svenska skogar och att det blir tvingande att utföra åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Då är det bättre att vi redan har tagit fram ett system där det också är möjligt att finansiera den här typen av skogsvård.