Tänk om alla skulle sköta sin skog

Krönika: Anledningarna till att man väljer att bli skogsägare kan vara många, men oavsett ens motiv så tillkommer det ett ansvar för varje enskild skogsägare. Detta ansvar handlar om att förvalta och sköta om den skog man äger, vilket tyvärr många inte bryr sig om.

En sommar av åtskilliga mil längs skogs- och landsväg är till sin ända, och efter att ha sett all denna skog är det tydligt för mig att många fastighetsägare borde besöka sin skog oftare. Allt för ofta ser jag områden där röjningar eller gallringar helt har uteblivit och kvar är en gravt eftersatt skog. Det kan såklart finnas många orsaker till detta, som exempelvis tidsbrist eller komplicerade ägarförhållanden. Detta förklarar dock inte allt, då många markägare är duktiga på att utföra avverkningarna medan resterande åtgärder i skogen uteblir. I dessa fall handlar det mer troligt om skogsägare med dålig kunskap, alternativt sådana som lider av lat- eller snålhet.

Skogsägande är en fråga om pengar och att utföra åtgärder som inte genererar ett netto är för många otänkbart. I dessa fall kan det handla om att markägaren vill få pengar ur skogen för att kunna finansiera andra ändamål, eller att pengar för skötselåtgärder inte finns i skogsfastigheten. Därav faller det sig naturligt att om någon åtgärd blir gjord så är det slutavverkningen, då den alltid genererar ett netto. Gallringar kan såklart också generera bra netton, men för de markägare som aldrig utfört en röjning så blir den kommande gallringen ändå en olönsam affär.

Röjningar, gallringar, gödslingar och anläggande av skogsbilvägar är alla kostsamma åtgärder som egentligen inte är nödvändiga för att skogen ska växa, men där försummandet av dessa alltid leder till en enda lång förlustaffär. Uteblivna ungskogsröjningar skapar klena gallringar som inte blir lönsamma och därav inte utförda. Detta skapar i sin tur klena bestånd som inte lönar sig att gödsla. När dessa sedan ska slutavverkas så är de fortsatt klena och bedöms då vara mindre lönsamma att bryta väg till. Kvar blir då ett bestånd med låg medelstam och långt skotningsavstånd. Såklart genererar även dessa ett netto vid avverkning, men det hade kunnat vara minst det dubbla om markägaren inte bortsett sitt skötselansvar.

I tider med virkesbrist i Sverige så pratas det ofta om hur man kan öka tillväxten i svenska skogar med bättre plantmaterial eller exotiska trädslag. Däremot missar man att prata om hur stor tillväxt som varje år förloras av dåligt skötta skogar. Om bättre skogsskötsel skulle öka tillväxten med blott 1 % så hade det inneburit en ökad tillväxt på 1,4 miljoner m3 / år, och ”kostnaden” för detta hade enbart varit att skogsägarna fått en större förtjänst.

Jag kan såklart önska att det inom skogsvårdslagen funnits ett utropat skötselansvar för markägare att ta väl hand om sin skog och utföra skötselåtgärder i rätt tid, men tyvärr finns inte det. Kanske gör det inte det just för att man har antagit att en trevligare skog, ett större netto och en högre tillväxt skulle vara något som alla markägare bryr sig om.

Lukas Svangärd
Jägmästarprogrammet, Umeå