Kraftig ökning av kol i grundvattnet

Halten av oorganiskt kol har ökat med cirka 28 procent under de senaste 40 åren. Det visar en studie från SLU.

Vattenprover tagna av SGU (Sveriges geologiska undersökning) mellan 1980 och 2020 visar att ökningen skett över hela landet. Men forskarna kan ännu inte svara vad som orsakat ökningen eller om/vad det har för effekt på klimatet.

– Det här är en viktig pusselbit för vår förståelse av klimatsystemet. Å ena sidan kan ökade halter i grundvattnet tyda på ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. Å andra sidan hamnar en stor del av kolet i grundvattnet förr eller senare i sjöar och vattendrag och skulle kunna släppas ut till atmosfären därifrån. Oavsett, så bör det här inkluderas i klimatmodellerna, säger naturgeografen Marcus Klaus vid SLU har utvärderat analysresultat från vattenprover tagna av SGU.

Potentiella källor

Oorganiskt kol i grundvattnet kommer i huvudsak från två källor. Vittring från berggrund och jordavlagringar, och marklevande organismer som andas eller bryter ner döda växter eller djur. Men ökningen av kol skulle även kunna bero på att luftföroreningar och svavelnedfall minskat de senaste decennierna. Det i sin tur har förändrat vittringsprocesserna och orsakar en ökning av oorganiskt kol.

– Det här kan dock inte vara hela förklaringen, för vi ser samma nivå av ökning över hela Sverige, även där svavelnedfallet har varit litet, säger Marcus Klaus.

Ökningen skulle även kunna bero på klimatförändringarna. I dag är grundvattnet 1,5 grader varmare än för 40 år sedan, vilket skulle kunna leda till snabbare nedbrytning.

En annan faktor som kan ha bidragit till att halten oorganiskt kol ökat i grundvattnet är att skogarna vuxit bättre under samma 40-åriga period, på grund av aktiv skogsskötsel. Ju mer träden växer, desto mer koldioxid tar de upp. Men samtidigt ställs en del av koldioxiden ut igen genom att mer växtmaterial dör och bryts ner, och genom en ökad avgång i marken via trädens rötter.