Granarnas försvar mot snytbaggar under luppen

Ny forskning från SLU indikerar en lovande potential för att skydda barrträdsplantor mot angrepp från snytbaggar.

​Snytbagge. Foto: Claes Hellqvist

Snytbaggens gnag kostar svenskt skogsbruk hundratals miljoner kronor årligen. Snytbaggar tuggar av barken runt stammen, vilket leder till att plantorna dör. Försök från SLU visar på att plantor som skapats genom masskloning med metoden somatisk embryogenes (SE) och sedan behandlats med växthormonet metyljasmonat (MeJA) får ett starkare skydd jämfört med plantor som inte har behandlats, skriver SLU i ett nyhetsbrev.

I fält och labb

Kristina Berggren Nieto och hennes team utförde både en treårig fältstudie och ett laboratorieförsök. De undersökte effekterna av att låta snytbaggar äta på både behandlade plantor och kontrollplantor av två sorter.

Det var 1,5-åriga fröplantor av varianten täckrot och 3-åriga fröplantor av varianten barrot. SE-plantorna som var behandlade med växthormonet MeJA fick under första året i fält 86 procent mindre gnagskador än kontrollplantorna, på laboratoriet var det 48 procent mindre gnagskador.

– I fält var det en synergistisk effekt, alltså att man genom att kombinera två behandlingar fick större effekt än summan av effekterna tillsammans, säger Kristina.

I fält kunde man notera 98 procent lägre dödlighet bland de MeJA-behandlade SE-plantorna jämfört med kontrollplantorna. Den positiva effekten höll i sig under hela de tre experimentåren. Forskarna observerade även att de MeJA-behandlade växterna hade motsvarande dödlighet som de äldre växterna i fältförsöket. Det är fördelaktigt eftersom mindre plantor är enklare att plantera ute i fält och de behöver inte vara på plantskolan lika länge.

Stor betydelse 

– Det här kan vara en revolutionerande upptäckt för växtskydd inom skogsbruket, för skogsägare som vill föryngra sin skog. Det kan även vara en viktig upptäckt inom plantfysiologi. Det väcker många frågor, till exempel hur de kan bli så mycket mer resistenta. Vi undersöker just nu mekanismerna bakom detta för att försöka svara på just den frågan, säger Kristina.

Fakta om somatisk embryogenes

Vid förökning av barrträdsplantor genom somatisk embryogenes utvecklas celler från embryon i frön till flera genetiskt identiska individer. Under processen odlas de till en början i en näringslösning och utsätts för höga doser av vissa växthormoner. Med denna teknik är det möjligt att snabbt föröka en planta med goda genetiska egenskaper och få en stor mängd plantor. Metoden är därför av stort intresse för skogsnäringen och i Sverige pågår teknisk utveckling för kommersiell produktion av plantor.

Källa: SLU

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 09 augusti 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Klimathoppet fälldes av granskningsnämnden, men av fel anledning

LEDARE Det finns en tilltagande vilja i miljörörelsen att jämställa koldioxid och metan från till exempel bioenergi, djur och mat med koldioxid och metan från utvinning och förbränning av fossila bränslen. Det är så dumt att man lätt kan bli stum av förundran och har svårt att ta det på allvar. Även i public service dyker sådana uttalanden upp ibland. Det är ytterst viktigt att vi inte låter de normaliseras.

Kommentera