Synen på skogen skiljer sig inom EU

Ett allt större fokus på skogsbruket inom EU har lett till diskussioner mellan medlemsländerna. Sveriges förlängda arm i Bryssel arbetar aktivt för att värna om de svenska skogsbrukarnas intressen.  

Den sittande EU-kommi­ss­ion­­ens har ett tydligt fokus på miljö- och klimat­frågor och för att genomföra den gröna omställningen har kommissionen lagt fram ett antal nya lagförslag på området. Tidigare ansågs skogsfrågorna, nästan vara lite av en icke-fråga i EU-sammanhang, men i och med det allt större fokuset på miljön och klimatåtgärder har även intresset för skogen ökat under de senaste åren. Det menar Kristina Nordeus som arbetar nere i Bryssel för den svenska representationen. Kristina är landsbruksråd vid representationen och Sveriges talesperson i särskilda jordbrukskommittén. Under ordförandeskapet är även hon ordförande i kommittén. Men tidigare har hon även ansvarat för skogsfrågorna.

– Det finns inte någon gemensam politik på det skogliga området, men kommissionen kan lägga fram förslag inom miljöområdet som även påverkar skogen och sådana förslag har vi sett ganska mycket av den senaste tiden. 

Synen på skogen

Enligt Kristina syns det tydligt i den skogliga debatten inom EU att synsättet på skogen skiljer sig väldigt åt, både inom kommissionen och i Europaparlamentet, men också mellan medlemsländerna. 

– EU har ett övergripande mål att bli klimatneutralt och den ambitionen har medlemsstaterna i rådet ställt sig bakom. I det sammanhanget finns det många som menar att skogen gör mest nytta som kolsänka genom att man låter den stå. Man ser positivt på att använda skogen till långlivade produkter men många är ganska tveksamma till exempelvis skoglig bioenergi, förklarar Kristina. 

Skogsrika medlemsländer som har brukat skogen länge har ofta en annan bild av hur man kan öka skogens klimatnytta. 

– Där anser man snarare att om man har ett aktivt hållbart skogsbruk där skogen kontinuerligt föryngras kan den fylla sin funktion som kolsänka mycket längre än om den står orörd. Dessutom kan produkter från skogen användas för att ersätta fossila produkter.

Frågan om biologisk mångfald är också tätt kopplad till skogens klimatnytta och detta är också något som diskuteras mycket i nuläget. 

Påverkansarbete

Kristina menar att det finns många nere i Bryssel, både från medlemsländer och intresseorganisationer, som jobbar aktivt för att öka kunskapen om skogsbruk. 

– Det förs en mycket aktiv diskussion, både från Sverige och andra länder med mycket skog, där man vill lyfta skogens multifunktionalitet, säger hon och fortsätter:

– Från svensk sida har vi bjudit in representanter från kommissionen, Europaparlamentet och andra medlemsstater till Sverige för att visa hur vi arbetar med skogen. 

Är det ett budskap som landar?

– Det tror jag nog att det gör, även om synen på de skogliga frågorna fortfarande skiljer sig åt. Jag tror att kommissionen kanske inledningsvis underskattade hur viktiga skogsfrågorna är för skogsrika medlemsstater och vilken viktig roll skogen har i dessa samhällen. Det finns också stora skillnader mellan medlemsstaterna, både vad gäller typ av skog och ägarstrukturer. Vissa länder har mycket privatägd skog med många små skogsägare, som vi i Sverige har, medan andra har mycket statligt ägd skog. Just vikten av att ta hänsyn till dessa skillnader är något som har betonats i de pågående diskussionerna.