Inleder förstudie med frigående visenter
Skogssällskapet ska nu utreda effekterna av att återinföra vilda visenter i det svenska skogslandskapet.
– Skogssällskapet vill uppmuntra till en varierad skogsskötsel och förvaltning av den svenska skogen, och stora gräsätare som visenter skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald. Nu vill vi undersöka om visenterna kan samexistera med natur, allmänhet och markägare, säger Harald Nylinder, affärsområdeschef för Skogssällskapets egna skogar och initiativtagare till projektet i ett pressmeddelande.
Förstudien påbörjas under våren 2023 på Skogssällskapets egen fastighet Svanå i Västmanland. Fastigheten som ligger norr om Västerås är på 1100 hektar och där ska man undersöka positiva såväl som negativa konsekvenser av frigående visenter.
– Fastigheten i Svanå ligger i ett område med stora sammanhängande skogsområden, relativt långt från högtrafikerade vägar. Dessutom gränsar den till visentens ursprungliga utbredningsområde i Mellansverige. Vi inleder nu en dialog med våra markgrannar och andra intressegrupper, säger Harald.
Finns redan i andra länder
Den sista vilda visenten i Europa sköts i Karpaterna på 1920-talet men med hjälp av visenter i djurparker har arten nu kunnat återintroducersa i flera europeiska länder. Och i dag lever den vilt i bland annat Polen och Rumänien och omfattas av EU:s art och habitatdirektiv.
– Fram till mitten av 1900-talet fyllde våra skogsbetande kor de funktioner som vilda visenter och uroxar tidigare gjort, genom att de betade gräs och örter i skogen. I dag har vi problem med igenväxning eftersom de stora gräsätarna saknas i skogslandskapet, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Samarbete med SLU
Förstudien som beräknas bli klar senare under 2023, kommer ledas av Carl-Gustaf Thulin som är forskare vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU. Om förstudien blir lyckad kan nästa steg vara att en ansökan till Naturvårdsverket om att återintroducera frilevande visenter.
– Visenten är Europas bisonoxe. De är stora gräsätare som funnits i Sverige längre tillbaka i tiden och som skulle kunna göra stor nytta för naturvården, berättar Karin.
Mer fakta om visenter:
Visenter är en prioriterad art inom EU för att gynna den biologiska mångfalden.
Till skillnad från älg och rådjur, som ofta betar sly och plantor, äter visenten främst gräs, halvgräs och örter. Den liknar därmed våra tama nötkreatur i sitt betesmönster och skulle kunna fylla en viktig funktion i att hålla skogs- och ängsmarker mer öppna.
Visenter får oftast bara en kalv per år, vilket gör att fortplantningstakten är låg. Arten har därför ingen hög tillväxtpotential. De blir könsmogna först vid tre års ålder.
I Sverige finns det i dag, förutom i djurparker, även visenter i större hägn på Nordens Ark, i Avesta samt i Eriksberg i Blekinge.
Källa: Skogssällskapet