Snabbväxande lövträd kan öka avkastningen och sprida dina risker

Skogsaktuellt var en heldag med på flera studiebesök i Södra Sverige med huvudfokus på snabbväxande lövträd. Det tittades närmre på olika skogsägares björk-, hybrid­asp- och poppelbestånd som planterats med syftet om att sprida sina risker, kanske öka sin avkastning och bidra till en mer diversifierad markanvändning.

Långt nere i Blekinge finns Mörrums bruk som ägs och drivs av skogsägarföreningen Södra. På Mörrums bruk tillverkas bland annat textilmassa som man gör kläder av. Textilmassan heter OnceMore och görs av flera olika snabbväxande lövträdsfibrer och lite bok. Det används 60 procent björk, 25 procent poppel eller asp och 15 procent bok. Alla dessa trädslag efterfrågas nu av Mörrums bruk.

– Det har länge varit svårt att motivera skogsägare att plantera speciella trädslag eftersom det sällan finns någon marknad för dem. Det är svårt att säga hur marknaden för dessa träd kan komma att se ut om några år men jag skulle ändå kunna tänka mig att utvecklingen går framåt, att våra industrier utvecklar och tar fram produkter med hjälp av de speciella trädslagen. Södra med fler utökar hela tiden sin tillverkning av textilmassa, säger Anders Ekstrand, lövskötselexpert på Södra.
 

Skötts som monokultur

Sveriges skogsindustri har länge varit baserad på gran och tall, vilket har lett till att den svenska skogen till stor del skötts som monokultur under en längre tid. Länge har behovet för råvara från lövträd varit litet men det finns bra fiberegenskaper hos snabbväxande lövträd som gör att efterfrågan kan öka i framtiden, vilket i sin tur kan gynna en mer diversifierad markanvändning.

– Som skogsägare är en diversifierad markanvändning enligt mig bra på många olika sätt. Man sprider sina risker genom att ha olika trädslag, man kan få en jämnare inkomst från skogsbruket eftersom rotationstiderna för träd­slagen är olika långa, och avkastningen kan öka, säger Anders och fortsätter:

– Man ska utgå från sina markförhållanden när man väljer trädslag och utnyttja markens produktionsförmåga till max. Om man enbart utgår från trädens tillväxt i biomassa kan räntan på marken som planteras med snabbväxande lövträd bli långt över dubbelt så hög som den är för gran eller tall om träden planteras på rätt mark. Jag tycker också att en blandning av träd i skogen blir både fint och trevligt.

Växer fort på rätt marker

När snabbväxande lövträd planteras på rätt marker kan:

• Poppel växa 20–30 kubikmeter per hektar och år.
• Självsådd björk växa 3–8 kubikmeter per hektar och år.
• Förädlad våtbjörk växa 8–12 kubikmeter per hektar och år
• Hybridaspen växa 15–25 kubikmeter per hektar och år.

Anders exempel

– Det enskilt bästa snabbväxande lövträdsbestånd jag besökt var ett hybridaspbestånd. När det slut­avverkades fick man två timmerstockar per träd som gick till Swedish Match, massaveden gick till Södras bruk och grenar och toppar blev flisat till energi. Efter 22 år kunde beståndet slut­avverkas och avkastade då 350 kubikmeter per hektar, säger Anders som ändå är tydlig med att detta är ett extremt fall.

För att uppnå dessa extrema siffror på sitt snabbväxande lövbestånd krävs det att marken har god bonitet och god tillgång på vatten annars kommer träden inte att trivas.

Besök i Hybridaspbestånd

Det skogs-intresserade gänget som var på studieresan åkte runt med buss och besökte olika bestånd med snabbväxande lövträd, först ut var ett hybridaspbestånd hos markägaren Pär Abrahamsson. Detta bestånd planterades 1993 och är i år alltså 30 år gammalt.

– I samband med omställning 90 lades det ut flera demonstrationsförsök åt Skogsstyrelsen i Blekinge där man i huvudsak planterade bestånd med olika ädellövsblandningar men det planterades även snabbväxande lövträd på vissa marker, bland annat två hektar hybridasp hos Pär. Under de 30 år som hybridaspen fått växa har den producerat 600 kubikmeter fast under bark, säger Anders Ekstrand.

När hybridaspen vuxit klart i detta bestånd kommer den användas till precis det som en vanlig asp används till, timmer går till Swedish Match för att bli tändstickor, massaveden till Södras bruk i Mörrum där den blir en viktig del i framställningen av textilmassa och grenar och toppar flisas och blir energi.
 

Besök i Poppelbestånd

Sedan besöktes ett poppelbestånd som ägs av mark­ägaren Ola Persson i Blekinge som för 13 år sedan valde att plantera trädslaget Poppel på en lite blötare och sluttande åkerplätt i närheten av sin gård.

– Poppeln ville jag testa som ett alternativ till åkermark som avkastar för lite i jordbruket men som har god potential för lövträd. I denna sluttning är det god bonitet och nästan alltid blött, vilket gör att Poppeln får goda förutsättningar att växa mycket fort. En annan fördel med plantering av snabbväxande lövträd är att jag sprider mina risker mer, det blir inte bara gran och tall, säger Ola Persson.

Tanken med Olas poppelbestånd är att låta det stå ungefär sju år till, tills det är 20 år gammalt. Ola räknar då med att kunna avverka mellan 500–600 kubikmeter fast under bark på sina två hektar Poppel.
 

Olika stor efterfrågan

Över landet varierar priserna på virke och efterfrågan på alla trädslag. Södra är just nu en av få som köper in poppel och bok som massaved men om 30–40 år kanske det kommer efterfrågas på fler ställen? Anders tror starkt på ett mer diversifierat skogsbruk med snabbväxande lövträd, gran, tall och ädellöv.

– Som skogsägare bör man titta på sina marker och plantera rätt träd på rätt mark. Jag tror att det i framtiden kommer löna sig att bedriva ett mer varierat skogsbruk, både för lönsamhetens skull och för miljöns skull, avslutar Anders.