Tretton förslag för en snabb, effektiv och hållbar utbyggnad av framtidens energisystem i Sverige:

1. Upprätta en nationell färdplan för utbyggnad och modernisering av el- och värmeproduktionen. En nationell färdplan behöver tas fram för hur hela Sverige på sikt kan bli självförsörjande på energi och effekt. Planen ska visa hur Sverige ska kunna bygga ut terawattimmarna för att möta en fördubblad elanvändning till år 2035, samt hur detta ska kunna byggas för att säkerställa att det finns tillräckligt med material, resurser och tid. Färdplanen ska även innehålla åtgärder för att snabba på elektrifieringen av samhället. En utredning bör titta på möjligheten att inrätta en permanent långsiktig planering av energisystemet likt den 12-åriga nationella transportplan som Trafikverket arbetar utifrån vid större infrastruktursatsningar.

 2. Säkra en hållbar inhemsk materialtillgång. Minska sårbarheten och beroendet av import genom att öka den lokala produktionen av bergmaterial och andra viktiga byggmaterial. Utred möjligheterna till en nationell materialförsörjningsplan för material som är kritiska för bygg- och anläggningsbranschen. Säkerställ rätt material på rätt plats och underlätta återbruket av byggavfall och massor genom att uppdatera lagstiftning, standarder och tekniska regelverk. Idag saknas exempelvis en tydlig definition av vad som ska räknas som avfall eller biprodukt. Upphandling som styrmedel behöver utvecklas för att lättare premiera cirkulär hantering av byggmaterial.

3. Korta tillståndsprocesserna för utbyggnaden av elnätet. Elnäten utgör grunden för Sveriges elförsörjning. För att hålla nätet driftsäkert idag och i framtiden behöver underhållet säkras. Detta är dock i sig inte tillräckligt. När samhällets efterfrågan på el ökar behövs nya kraftledningar för att säkerställa tillgången på el. Genom att förnya transmissionsnätet underlättas såväl utbyggnaden av ny elproduktion som elektrifieringen inom industri- och transportsektorn. För att säkerställa denna utveckling behöver miljöbedömningen moderniseras för att även inkludera direkta och indirekta klimat- och miljönyttor kopplade till investeringen. Genom att inte enbart bedöma den direkta påverkan på miljön, utan även beakta hur väl den färdiga investeringen underlättar omställningen till ett hållbart samhälle, kan en helhetsbedömning enklare göras. Vissa luftledningar som byggs med stöd av områdeskoncession bör inte omfattas av anmälningskrav till Länsstyrelsen, givet att ledningen uppfyller vissa grundläggande kriterier och gränsvärden och därmed inte bedöms ha någon betydande miljöpåverkan.

4. Säkra kompetensförsörjningen inom byggsektorn. Det behövs en långsiktig plan för att möta kompetensförsörjnings - behoven inom byggsektorn, något som idag försvårar för utbyggnaden och underhållet av energisystemet. Elnäten i Sverige har inte kunnat expandera så snabbt som Svenska kraftnäts egna planer kräver. En anledning till detta är att det verkar saknas rätt kompetens för betydande investerings- och utvecklingsprojekt. Här behövs en plan för att säkerställa att brist på personalresurser inte blir en flaskhals i omställningen till ett fossilfritt samhälle. En särskild utredning bör undersöka vilka åtgärder som behövs för att det framöver ska finnas tillräcklig arbetskraft med rätt kompetens. Åtgärder för att möta kompetensbristen kan handla om att göra det enklare att värva utländsk arbetskraft, effektivisera valideringen av nyanländas kvalifikationer och att få fler i Sverige generellt att söka sig till byggbranschen.

5. Inför målstyrd planering av elnätsutbyggnaden. Samhällets elektrifiering och måluppfyllelsen kopplat till energi och klimat är starkt beroende av utbyggnaden av transmissionsnätet. Under 2000-talet har Svenska kraftnäts utbyggnad hittills legat på en lägre nivå än den planerade, vilket försvårar måluppfyllelsen. Samtidigt möjliggör Svenska kraftnäts direktiv endast planering utifrån kortsiktig efterfrågan Genom att ändra i direktiven kan planeringen av utbyggnaden av transmissionsnäten göras mer strategiskt i syfte att möte möta såväl kort och långsiktig efterfrågan som Sveriges klimat- och energimål.

6. Gör transmissionsnätet till Riksintresse. För att skydda det befintliga transmissionsnätet och att formellt etablera samverkan kring nätet i planprocessen, samt för att säkra specifika strategiska och avgörande passager vid planerad nybyggnation, bör transmissionsnäten pekas ut som riksintresse. Därigenom skulle nya projekt också ges högre prioritet vid intressekonflikter, vilket förenklar processen och gör byggtiden mindre utdragen.

 7. Stärk tidig och regional samverkan kring elförsörjningen. Det finns ett ökat behov av regional och i vissa fall även storregional samordning av elförsörjningen där samverkan mellan kommuner, nätbolag och användare kan ske. Den aktiva dialogen mellan staten och kommunerna kring den kommunala fysiska planeringen i översiktsplaneringen måste utökas avsevärt. Här bör även entreprenörer ingå, då det saknas en kunskapsöverföring mellan den expertis som byggaktörer besitter om konstruktion och anläggning av nät, och de överväganden som görs tidigt i planprocessen. Genom att involvera byggentreprenören 41 tidigt i processen, både i planprocessen och exempelvis genom tidig samverkan, skulle beställare och entreprenör utnyttja varandras kompetens- och resursbas bättre och en större andel av projekten gå snabbare att genomföra.

8. Skapa starka incitament för snabbare etablering av vindkraft. Fram till år 2040 behöver minst 80 TWh vindkraft byggas ut – enbart på land. Samtidigt stoppas allt fler projekt genom kommunala veton. För att värna de demokratiska processerna och det lokala medbestämmandet bör inga ändringar i regelverket kring kommunala veton ske. I stället måste kommuner och lokalsamhällen kompenseras bättre än idag för att tillåta ny elproduktion lokalt.

9. Inför ett system- och beredskapsperspektiv i tillståndshanteringen. När stora delar av transmissions-, region- och lokalnäten ska förstärkas och byggas ut under lång tid behöver ett system- och beredskapsperspektiv beaktas vid koncessionsprövning och annan tillståndsprövning. För att åstadkomma detta behöver en utredning titta på ellagen och andra relevanta lagar, exempelvis miljölagen och säkerställa att ett system- och beredskapsperspektiv kan införas i tillståndsbedömningen som alternativ till att nyttan av varje enskild ledning ska bedömas.

10. Förtydliga teknikval för transmissionsnätet. Enligt ellagen ansvarar nätägaren för att ledningsnätet på lång sikt uppfyller rimliga krav på överföring av el samt att nätet är effektivt, tillförlitligt och säkert. Regeringen bör identifiera vad som ska anses vara den bästa tekniken på de högsta spänningsnivåerna i elnätet och förtydliga ellagens krav för att göra förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna tydligare. Huvudprincipen bör vara att använda luftledningar för att bygga ut elnät med högre spänningar där detta är möjligt utan orimliga intrång i boendemiljö.

11. Stärk kraft- och fjärrvärmens förutsättningar och roll i elektrifieringen. Kraftvärmen fyller en viktig funktion i Sveriges energisystem och bidrar positivt till omställningen mot fossilfrihet. Tyvärr nyttjas kraftvärmens elproduktion i mindre utsträckning än vad som vore möjligt, vilket bland annat beror på att energislaget missgynnats av skatter och styrmedel jämfört med andra energislag. För att stärka kraftvärmens och fjärrvärmens roll i energisystemet behövs en strategi som värnar energislagens ställning i elektrifieringen och säkerställer deras betydelse för elnätet. 

12. Förtydliga regelverken för att underlätta ett cirkulärt byggande. För att minska utsläppen från byggprocessen och underlätta materialförsörjningen för energiutbyggnaden behöver det bli enklare att bygga cirkulärt. Det behöver utvecklas lagstiftning, standarder och tekniska regelverk för att möjliggöra och premiera återanvändning och återvinning.

13. Skapa incitament för energieffektivisering av flerbostadshus och samhällsfastigheter. Omkring 40 procent av all energi i Sverige används till att värma upp eller kyla ner fastigheter. En samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering genom renoveringsåtgärder i flerbostadshus har potential att minska energiförbrukningen med uppåt 19 TWh per år. För att minska den använda energiförbrukningen behövs ett återinfört, reformerat stöd som stimulerar mer omfattande renoveringsåtgärder i en större skala och som bidrar till att uppnå effektiviseringsmål och miljömål. Endast åtgärden som leder till en besparing av använd energi på minst 30 procent bör beviljas stöd. För att säkerställa kostnadseffektivitet bör även kriterier för industriella byggprocesser inkluderas.

Fakta

1 Prognosen över elbehovet för Västra Götalands län år 2045 bygger på en modell som tar hänsyn till fyra olika delar. Först och främst grundas prognosen på regional bransch- och befolkningsutveckling enligt Tyréns prognosdata som bygger på tidigare bokslut och demografiska förändringar, samt prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån. Därtill har regionspecifika påslag gjorts utifrån planerade större industrisatsningar. Den tredje delen innebär att justeringar görs för järn- och stålsektorn i linje med ansatsen i Energiföretagens rapport ”Sveriges elbehov 2045”. Som fjärde och sista steg har modellen normerat prognosen för att ta höjd för den nationella prognosen om ett totalt tillkommande elbehov på 140 TWh. För att illustrera storleken på elbehovet skulle det till exempel krävas 2033 nya vindkraftverk för att generera 26982 GWh. Utifrån den senaste vindraftstekniken och en årlig effektiviseringsfaktor på 1% handlar det till exempel om 2033 nya vindkraftverk i Västra Götalands län fram till 2045.

Källa: Tyréns.