Vem har rätt till det statliga stödet?

Debatt: I dagarna stängde Regeringen sin remissrunda kring en eventuell förlängning av det tillfälliga akutstödet till de gröna näringarna. Därmed kan vi förhoppningsvis också snart få klarhet i vem som har rätt till stödet – entreprenadföretagen som utför arbeten i skogen, eller skogsföretagen som äger virket.

 

Foto: Skogsentreprenörerna

Riksdagsbeslutet från förra sommaren om stödet skapar tyvärr utrymme för olika tolkningar både kring stödets syfte och vilka det är tänkt för. På många håll har det lett till ansträngda relationer och svårlösta tvister mellan skogs­entreprenörer och dess kunder.

Då branschorganisationen Skogs­entre­prenörerna under våren lobbade för stödet som sedermera blev verklighet, handlade det primärt om att lösa de akuta lönsamhetsutmaningarna som följde i spåren av den höjda reduktionsplikten. Den ökade mängden inblandning av biobränsle skapade helt enkelt dyrare transporter, och därmed ökade kostnader på i princip allt. Detta var också utgångspunkten i den segdragna politiska diskussion som i början av sommaren 2022 ledde fram till ett tillfälligt stöd dedikerat de gröna näringarna.

En komponent som bidragit till dagens röra med flera som anser sig ha rätten till det temporära stödet, är statens modell för att hantera själva utbetalningen. Det är förstås fullt förståeligt att man väljer att göra på samma etablerade vis som med den ordinarie skattesubventionen på diesel, men likväl som gjort för konflikt. Enkelt förklarat är det vanligt att avtalen mellan skogsföretag och skogsentreprenör bygger på att ersättningen minskas med motsvarande som entreprenören får söka tillbaka från staten i subvention. Med detta i ryggen anser nu flera av landets större skogsföretag att även det nya stödet ska ses som ett renodlat diesel­stöd med samma syfte som det ordinarie stödet – alltså att stärka skogsbrukets konkurrenskraft på nordisk nivå. Entreprenörerna å sin sida ser det tillfälliga stödet som en akut räddningsplanka för att hantera ökade kostnader inom en rad områden. Det är också så vi minns diskussionerna som ledde fram till stödet.

Som Skogsentreprenörerna skriver i sitt remissvar brinner det i knutarna. Nu är det hög tid för staten att äntligen ge skogsnäringen en klar och tydlig vägledning så vi vet vilka som har rätt till stödet och vilka ökade kostnader det ska kompensera för.

 Finns det inga möjligheter att vara mer precis inom den nuvarande ramen för beslutet? I så fall föreslår vi en omstart på ett nytt tomt papper. Är det skogsföretagen som behöver stöttas – skapa ett stöd baserat på avverkad volym. Handlar det om att hjälpa ekonomiskt svaga entreprenadföretag på landsbygden? Satsa då på ett omsättningsbaserat småföretagarbidrag!

 

För mer information: 

Kolbjörn Kindströmer

070-569 30 03

kolbjorn.kindstromer@skogsentreprenorerna.se

 

Frans Johansson

073-933 15 31

frans.johansson@skogsentreprenorerna.se

 

 

Kolbjörn Kindströmer
Ordförande i Skogsentreprenörerna

Artikeln publicerades tisdag den 14 februari 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera